Det blev inte så mycket mer bilder med kameran än såhär. Alltså. Jag lovar. Det gick inte att ta bilder. Det här var den intensivaste resa jag någonsin varit med om. Det var full uppassning och fokus på den yngsta av oss (som det såklart ska vara men ändå...). Det fanns ingen hejd på det. Vi hade väldigt roligt men vi var väldigt trötta efter resan. En solsemester är så mycket lättare. Men jag älskar verkligen min och mammas små weekend resor hon och jag gör, nu har vi utökat sällskapet och då blir det lite annorlunda men det är bara att hänga med och gilla läget. ;-)


Förövrigt så gillar jag både Helsingborg och Helsingör, riktiga pärlor!

Idag ska jag och mamma och Tuva åka in en sväng till Stockholm. Mamma ska bland annat köpa en vattenkokare från Alessi och två lampor från Kartell, den lycklige fan. Men det står alltså på dagens schema att hitta dessa prylar samt att ha en mysig dag på stan. Sämre kan man ha det!

Förra tisdagen var jag också i Stockholm men då med Martin och Tuva. Vi gick först runt inne i city sen genom gamla stan till söder där vi åt vegetarisk buffé på Hermans trädgårdscafé. Fantastiskt gott! Alla tre älskade maten och åt ingenting mer under hela dagen och kvällen för vi var så mätta.

Jag har längtat i en evighet efter detta. Martin med men han visste ju inte om när eller ens om detta skulle ske. En dag och kväll för bara oss. Sist vi var ute ensamma var i somras. Överraskade honom med ett videomms på morgonen där jag avslöjade dagens planer. Sen bar det av.

Tänker inte skriva så mycket mer. Ni vet, när någonting är sådär förjävla bra då får jag skrivkramp. Det blir för fattigt att pryda upplevelsen i ord jag saknar förmågan att uttrycka den i skrift. Vår fredag var så fenomenalt genomunderbar att den är helt omöjlig att formulera i ord.

Vi hade så jäkla roligt. Som barn på nytt. Eller snarare tonåringar. Här kommer några tråkiga bilder från dagen.

Köpenhamn 8/12 - 10/12 Del 2



Morgon. "Aj aj aj, det bultar och det bankar". Dålig nattsömn för M som har ont i foten. "Det bara dunkar och pulserar". Jag klappar honom och hånskrattar samtidigt. Dumma älskling. Frukostbuffé är Tuvas nya hit. Äta hur mycket man vill av vad man vill. Ja, vi är på semester och då får man äta korv och salami tills man stupar. Nästan. Får till en cool frisyr med håret. "Fota mig nu älskling". Bilden blev suddig. Ute blåser det halv storm. Så mycket för den "coola frisyren". Regn, regn och åter regn. Idag är uppdraget att hitta julklappar, födelsedagspresenter till Tuva och min mamma. Samt en julklänning och en kalasklänning till Tuva som inte kommer från H&M, Cubus, KappAhl eller Lindex. Vi hittade ingenting. Däremot blev vi väldigt blöta. Ösregn. Köper en regnkappa att sno om vagnen för självklart har vi glömt regnskyddet. "Åh åh åh" inne på Lisbeth Dahl. Vill ha allt. Kommer ut med; en krona att sätta på huvudet, en liten fågel och presenttags. Köper en rolig bok (på danska) till Tuva i present. Smiter undan regnet och in på en restaurang för att äta lunch. Dyngsura och bland smått "dyngsura människor" i annan bemärkelse. Har tydligen hamnat på något populärt och hippt lunchhak bland den övre eliten. Självklart finns det inte barnstolar. Danmarksbrats har tydligen inte anammat vår lattekultur där barnen hänger med överallt. Detta blir ännu tydligare då det visar sig att vi är väldigt unfashion med våran Bugaboo. I dk ska det vara "störst går först" och där har Victoriavagnen hamnat på "must have" listan. Ny trend - stora barnvagnar utan svirvelhjul. Anyway, på det dryga brunchhaket äter vi Ceasarsallad, nachos, Sempers skärgårdsgryta och dricker öl, vin och en skvätt välling. En puckoservitris stället ett ljus bakom mitt huvud "fy vad det luktar bränt hår". Jaha, bara mitt hår som brann lite. Tack tack. Ut i ösregnet igen. Strosar runt. Pekar ut stolarna jag vill ha/vi ska ha inne på Kartellbutiken. M räknar ut åtta gånger priset och konstaterar att det inte är så farligt dyrt. "Åtta stolar under 10 000 är ju helt okej". Jag svarar "älskling, det var priset för barnstolen du räknade på". Ojsan hoppsan. Blir bjudna på vinglögg på gatan utanför en vinaffär. Älskar Danmarks alkoholpoltik i det ögonblicket. Varm glögg i ösregn. "Fär man ta tio?" "Eller är det okej om jag häller ut vällingen och tar med mig lite glögg i nappflaskan?"

Handlar lite småsaker men är i stort besvikna på shoppingen. Finner inga kalasklänningar eller julklappar men vi köper lite vin. Vin är alltid bra. Provar parfymer inne på Illum. Har sprayat upp båda mina handleder och hals, hittar ytterligare en god och sprayer den på den platsen som finns kvar som är osprayad. Martins hals. Konstaterar att det är väldit obarnvänligt i Köpenhamn, inga barnstolar på restauranger, barnvagnar är varken välkomna i vissa butiker (barnaffärer!) eller restauranger. Hade egentligen tänkt natta Tuva i vagnen och klätt oss i skjorta och klänning och gått ut och ätit på kvällen men känner att klimatet är starkt obarnvänligt och att sitta och vara livrädd för att T ska vakna och få arga danska blickar är inget vi riskerar. Efter några nekanden får vi äntligen ett ja på att ta med vagnen med den sovandes Tuva in på en restaurang på mysiga Gråbröder torg (tror det heter så). Vi slår på stort och tar en hel flaska vin och hoppas att Tuva ska sova genom måltiden. Hon vaknar i samma sekund som servitrisen ställer ner min kronhjort på bordet. Men vår exemplariska unge sköter sig exemplariskt och vi får mycket beröm för vårt übersociala monster till flickebarn som ska flörta med allt och alla. Jesus amalia. Efter en flaska vin och en mycket god måltid strosar vi hemåt. Eller vankar. Martin vankar och haltar med sin onda fot och pustar ut och släpper upp bandaget med djupa suckar. När Tuva äntligen somnar halv nio är det dags för oss att mysa med vin och godsaker. 21.10 är det ingen idé att tjata längre och Martin sover djupt inför natten. Själv kollar jag You Tube klipp på Johan Glans fram till elva. Då drar Tuva igång en skrikfest men den lämnar jag helt åt han som redan sovit två timmar.

Köpenhamn 8/12 - 10/12 Dag 1



Vaknar med pirr i magen. Innan har vi haft en tung och svår vecka. Äntligen ska vi alla tre tillsammans få göra något bortom vardag och leda. Får skjuts in till tåget av bästa lillebror Robert. Fotar oss på perrongen. Förväntan. Tåget kommer. Vagn, väska, barn, mamma och pappa ska på. Tappar resväskan som går sönder. Jag tappar modet och vill gå av och åka hem. Hela tiden kampen mot pengarna. Uppförsbacke. Mamma vägrar, säger att det inte gör något. Är så trött på att vi lånar så mycket av henne och har sönder så mycket. Men hon pratar med oss båda och övertgar oss om att "det bara är en väska" och att vi ska släppa det och ha roligt. Blev inga foton tagna den första timman för då deppade vi. Sen blev vi glada. Tuva sover i sin liggdel på sätet. Vi har bokat tre platser eftersom hon går gratis. Nattningen går utan gnäll. Underbart. Äter Martins lunchmackor på tåget. Efter en timma vaknar Tuva. Lek och bus och flörta med ALLA på tåget. ALLA är här bara för mig. "Se mig se mig se mig!". Går till bistron och delar på en Mariestad. Kvinnan i bistron tillverkar en skallra till Tuva av en pappersmugg och tandpetare. Lycka! Vi far vidare genom Sverige. Leker och leker, full sysselsättning och fokus på Tuva. She´s in heaven. Tuffar över Öresundsbron. Snart är vi framme. Folk börjar prata och berömma för hur bra det har gått med vår bebis på tågresan och vi kan bara konstatera det vi redan vet. Att vår dotter är den charmigaste och bästaste ungen i världen.

Köpenhamn! Checkar in på ett mellanklass hotell i vad jag suckar över är ett lite mindre finare kvarter. Snobben i mig kommer fram. Pekar senare på det finare hotell där jag och mamma och pappa bodde, svit och allt. Lite annorlunda mot det svindyra shyffe vi nu är inhysta i. Hotell är dyrt i Köpenhamn. Vi betalde väldigt mycket anser jag för ett hotell med bara tre stjärnor. Enough talk about money. Det har bara blivit en så central del att ta hänsyn till nu när vi vänder och vrider på slantarna. Vi strosar på Ströget. Tittar på affärerna och komersen men går inte in någonstans. Vänder i i Disney butiken. Så mycket folk. Orka? Dessutom är jag inget Disney fan. Erbjuder mig att vänta utanför med Tuva. Martin gillar disney. Jag är mer Astrid Lindgren. Martins kort fungerar inte i någon butik. Min plånbok har jag glömt på rummet. Bra där. Men vi har fler kort så det ordnar sig. Tuva somnar. Vi går ner till Nyhavn och då passar vi på. Smiter in på ett ställe utan att ha kollit in menyn. Har inte tid att vara kräsna. Tar bara en halv flaska vin och tapas och danska gårdsostar. Sitter i skenet från stearinljuset. Tuva sover i vagnen bredvid. "Skål älskling, fy fan vad vi är bra". Vi behöver det här. Får äta i lugn och ro. Sen får vi sällskap av fröken pigglisa som äter sin middag med oss. Strosar vidare. Jag kan knappt bestämma mig vilken julkula jag ska köpa inne på Magasin. Det blir en rosa i form av ett paket. Häpnas över det billiga priset på rosor. På illum köper vi med oss vin, choklad, chips och ost att ha med oss till rummet. Man får tänka om när man är ute med barn men vi ser bara fram mot en kväll på rummet.

På rummet visar det sig att M köpt med sig fel ost och istället fått en illastinkade äckelost som jag vägrar äta. Typiskt. Vi leker, äter choklad och majskrokar tills Tuva ska nattas. Då har vi ätit upp nästan allt vi har och jag föreslår: "jag tar nattning, du går iväg och köper mer snask"! M kommer tillbaka fyrtiominuter senare och har ramlat och stukat foten. Why? För alla affärer var stängda och han kom på att han skulle överraska mig med cheeseburgare ända från Mc Donalds och för att jag skulle slippa äta kalla burgare så sprang han. Alltså, jag är inte så hemsk utan det är han som är så godhjärtad. Typiskt min Martin, bor så mycket omtänksamhet i den människan. Men så ramlar han och stukar foten. Mitt jävla älskade klantarsel. Tittar på "På spåret" och dricker supergott rödvin och tycker att vi är världens smartaste när vi kläcker Öland före de tävlande. Somnar med Tuva mellan oss som sedan vaknar upp typ sex gånger under natten.

Nej men ser man på, trådlöst nätverk på hotellet. Kanske ska slänga in ett inlägg ändå? Jo, jag gör det.
Hej från oss i Köpenhamn. "Men vafan, vilken jävla gröt man fattar ju inte ett ord" - Martins ord efter att pratat med en dansk. Trots våra språkliga svårigheter har vi det så jävla dejligt. Vet ni, vi lyckades ta oss igenom en tapasmåltid med ett sovande barn. Helt obeskrivligt underbart. Senast vi var på restaurang tillsammans var i juli. Det låter klyshigt men "vi behöver det här". Allt går så bra och som alltid är Tuva världens lättaste att ha med, hon stortrivs när det händer saker omkring henne så hon passar ypperligt i vagnen på Ströget. ara man sätter henne i första rum och lyssnar till hennes signaler och behov. Därför har vi nu inkvarterat oss på hotellrummet som är i japansize, mini. Här lyssnar vi på spotify, dricker en ripasso äter vit toblerone och naturchips. Hela vårt rum luktar bajs eftersom Martin köpte fel ost, han fick order om en manchego men råkade ta en riktig rackebajsare som för mig är helt oätlig. Jag är rädd att om vi öppnar dörren och släpper ut odören så kommer man bli tvungen att utrymma hela vårt våningsplan på hotellet.

Nu är det grötdags för Tuva! Vi hörs! Peace, love and smørrebrød!

Jag gillar Oslo. Först fick jag ångest av att åka tåg genom Norge. Jag får alltid ångest av Norge. För mig är Norge alltid grått, regnigt, mulet och allt känns så ociviliserat. Mina fördomar och tidigare erfarenheter besannades när tåget rullade in i ett frostigt men alldeles dimmigt och gråmulet Norge. Jag ryser av alla dessa små samhällen i glesbygden. Känner samma sak inför små ödeorter i Sverige.

Men så kom jag till Oslo och mottogs av Sofias stora famn. Nyrikt och mycket arkitektur, i varje vrå står det en staty på ett naket barn. Det är tydligen någon norsk grej. Stan är mysig och det finns mycket att upptäcka även om den är väldigt liten för att vara huvudstad. Allt finns centralt och tillgängligt. Förutom tillgången till mat på söndagar. För då är alla mataffärer (och alla andra äfferer likaså) stängda. Norsk idioti. Stora skillnader i samhällskicktet vilket man tydligt kan se bara i hur staden är uppdelad i öst och väst. "Fint och fult".

Sofia och Lasse bor centralt, intill slottsparken bakom slottet med några gångstegs avstånd till affärer och uteliv. Det förvånar mig inte att de har ett tufft nattliv. Även om jag tyvärr inte hänger med så sent in på natten längre. Så trött. Trött på att vara trött.

Besöker skybar. Trettiosju våningar upp. Utonhushiss så att man hissnar. igelandsparken som jag aldrig kommer på vad den heter. Nakna statyer i suspekta ställningar. Jag och Sofia går loss. Alla pojkstastatyer har snopp med penis och pung. Alla flickstatyer än könlösa. Akerbrygge. Hav, hamn, uteserveringar, här känner jag mig hemma. Ett minus är norgebratsen. Vi åker trikk, eller förlåt, spårvagn. Mycket trikk till höger och vänster och vi plankar likt alla andra, sjuttonåringar. Nybyggda operahuset som man kan gå på. Världens näst bästa pulkabacke. Den näst bästa finns på "Holmenkollen" där man kan åka spårvagn upp för hela backen och sen hyra en släde och åka i flera minuter i nedförsbacke. En pulkadröm. Slippa gå upp. Åka länge ner. Men tyärr finns ingen snö för detta.

Oslo är svindyrt. Hissnar både i hissen till skybaren samt över priserna. Vi går in på deras Vinmonopol (norsk motsvarighet till systembolaget) för att jämföra priser. Helt galet. Fotar för att visa Martin. Pinsam AB?

Oslo är bra men det bästa med Oslo är utan tvekan Sofia. Men jag längtar till den dagen det är dags att ta Sofia ur Oslo och det är ingen hemlighet!

Att vara borta från Martin och Tuva var fruktansvärt jobbigt. Tuva bemötte mig på tågstationen i söndags med fullständig apati och ignorans. Mitt hjärta gick sönder. Fullständigt sönder. Där fick jag för att jag var iväg och roade mig och lämnade henne. Jag vet att det är vanligt men det gjorde så vansinnigt ont och var så jobbigt. Hon visade inga känslor och såg rakt igenom mig. Som om jag var luft. Men dagen efter var det precis som vanligt igen och då hade vi sovit tätt intill varandra.

"Fy vad deppigt att vara ensam på min födelsedag"  sa jag och mamma tog en semesterdag och jag fick välja vad vi skulle göra. Efter att två gånger blivit sjungen för så gav jag, Tuva och mamma oss i iväg till huvudstaden. Där gick vi planlöst och flanerade runt som turister. Vi började vid hornstull, gick i de äldre konstnärskvarteren, åt lunch på thairestaurenagen i glashus på Medborgarplatsen. Gick i butiker längs Götgatan. Försökte hålla oss undan Västerlånggatans turistmyller i Gamla Stan. Hamnade i ett hetsigt Drottninggatan, plöjde de stora kedjornas butiker. Tog ett fikastopp inne på Åhlens innan det bar av hemåt igen. Min 26 -års dag kunde inte varit bättre.
Tuva är hur lätt som helst att ha med på utflykter, man märker så tydligt att hon trivs när det är fart och fläkt omkring henne. Hon finner sig i alla situationer och hon älskar människor. Så fort hon får syn på en människa söker hon ögonkontakt och försöker flörta till sig uppmärksamhet. Bara man lyssnar till henne och hennes önskemål och behov så är det inga som helst problem att åka buss, gå i affärer, restaurang och fara och flänga.




Jag fick fina presenter av mamma och Martin igår. Jag och Martin har 200-kronors gräns i år men han var smart och spenderade sina slantar på H&M och fick mycket för pengarna. Trosor och bh, armband, bodybutter och läppglans låg det i hans paket. Från mamma fick jag den svarta jackan på bilden, en stickad tröja med gulddetaljer som jag önskat mig, nagellack, mysplädar, en klänning, en almenacka, en hårprodukt. Fina saker som är "bara till mig" istället för hem och inredningsprodukter som jag annars alltid önskar mig. Men är det något jag behöver så är det kläder och produkter till bara mig själv.

Karpathos 2009.

När jag ser dessa bilder sörjer lite i hjärtat att vi inte kom iväg på någon bröllopsresa nu i höst. Känner hur det riktigt drar i resenerverna när jag kollar igenom albumet. Det behöver inte vara något extra ordinärt, Grekland skulle duga mer än väl. Mitt älskade Grekland.

Tro det eller ej. Men jag hade faktiskt ett liv innan bloggen och i eftermiddag fick jag en liten ensam stund för mig själv och började titta på gamla foton. Fastnade i mappen med bilder från vår Ålands resa 2006. Då tog vi vår lilla röda bil (som vi fortfarande har kvar som extra bil) och tog färjan över och tältade (!) på Åland. Haha. Typiskt oss. Spana in så små vi var!


Vad tänker ni när ni ser dessa bilder? Jag slås av dessa tankar:

• Varför försöker jag se ut som Jack Sparrow? Jag hajar inte. Så vitt jag vet har det inte varit inne men något sjörövar mode det senaste århundradet?
• Har Martin blekta slingor!?!
• Okej, what´s up whit the tits? Vems bröst har jag snott på bilden? Är det ett fotomontage?

Jag gillar Mariefred. Mariefred påminner om Trosa fast Trosa är bättre. Såklart. Vill ni höra argumenten eller köper ni mina ord utan argumentation? Bra. Vi säger så. Men jag gillar Mariefred som utflyktsmål. Små söta inredningsbutiker och igår hittade vi även till en färgstark liten barnbutik med mycket MOLO och Villervalla kläder. Lunchen intogs på "Anna på torget" där vi båda valde "Dagens GI" vilket var parmalindad majskyckling med vitkål i grädde och så något mer. Minns inte. Men smaklökarna minns hur gott det var. Tuva avnjöt en barnmatsburk och hade hela tiden huvudet bakvänt där det satt ett annat barn. Hon är galen i barn. Hon skiner upp så fort hon ser ett annat barn och vill dit. jag kan varmt rekomendera Mariefred som utflyktsmål, väldigt genuint och vacker med Gripsholmsslott i bakgrunden.

Imorse skulle vi stressa iväg till babysången. Efter att vi hade kommit halvvägs så kände jag att det var något som inte stämde. Jag hade matat, bytt, fixat, klätt, plockat, borstat - ni vet allt det där barnrelaterade man gör. Men så kände jag att något var fel. Jag hade varit uppe sen sex och klockan var närmare halv tio och jag känner hur det suger i magen och då kommer jag på att jag varit så upptagen i allt fix och trix kring Tuva att jag glömt bort mig själv och min frukost. Känner ni igen er i detta? Att man är så upptagen i barnenn och deras behov att man glömmer bort sina egna? Men det gjorde inget. Jag är "van att funka på luft". Dessutom blev det bulle till fikat på babysången. Efter babysången gjorde vi en ny bekanskap med en nyinflyttad tjej som flyttat hit med sin man och barn. Vi tog sällskap och sen blev vi hembjudna på lunch till deras fina villa. Ett oväntat och spontant men mycket trevligt inslag på dagen!

Nu har min kära make precis kommit in och är grinig på mig som inte satt på tvätten (han har återigen inga rena underkläder fyi). Jag har pysslat med en tävling som kommer dyka upp lite senare ikväll som jag hoppas ni vill vara med och tävla i. Den är barnrelaterad, ja, men har man inte egna barn kan man tävla om att vinna till andras. Med eller utan blogg. Spelar ingen roll och självklart: inget "gilla på facebook" tvång hos mig inte. ;-)

Har ni någn gång suttit i en gammal Skoda och försökt köra ikapp en Ferrari? Det är en rätt bra liknelse på hur det kändes när jag och fotograf Jane satt bredvid varandra i båten och fotade. Det går liksom inte att mäta sig med henne och jag tänker inte ens försöka. Därför dissar jag mitt collage med de bilder jag hade satt ihop från i lördags och visar istället hennes som hon var snäll och skickade mig.

Först tog vi en sväng förbi Kråmö, passerade Korpen förbi Bokö Sund och sen tog vi vägen tillbaka via Hänö och den lilla smala passagen där korna brukar slussas över mellan ö och fastland. Första fotot ni ser här nedan är på Julaftons fyr som är ett känt riktmärke för vår stad. Tanken var att vi skulle gå iland och sätta oss på en klippa och dricka lite cava i solnedgången men efter ett litet missförstånd i "vem som tar med sig vad" så glömde vi glas och bubbel hemma. Men om man får säga så, så bor vi så bra till att det bara är att svänga in med båten och hämta men istället för att sitta på en kobbe så satt vi gubbande i båten och skålade. Urmysigt. Visste redan där och då att det skulle bli ett sånt minne som jag kommer att tänka tillbaka på när vintermörkret sänker sig över oss och då sommar och cava känns som ljusår bort.

Sen åkte vi in i hamnen och plockade upp Tuva som fick debutåka båt för första gången den lilla vägen från hamnen och hem!


Samtliga foton kommer från Jane.

Efter bröllopet drabbades jag av panik, jag höll på att skriva livskris men jag har redan överdrivit tillräckligt med att skriva att jag fick panik så jag behöver inte ta i så jag spricker. Ni kommer nog ändå att förstå att från att ha haft så mycket att tänka påå och planera inför, dag som natt så gick jag sen till en helt tom agenda och en känsla av "vad händer nu"/"är livet slut nu". Okej, nu överdrev jag igen. Men efter bröllopet hade vi verkligen ingenting inplanerat. Inte ens en BVC tid. Så jag fick en knäpp och började styra upp saker och ting och innan jag visste ordet av så visar det sig nu att vi är uppbokade varje fredag och lördag ända fram till december. Eller det finns två helger som hänger löst i november. Men ändå.

Jag kan ta fram mina kalenderblad och titta på de och njuta av allt roligt som väntar oss. I lördags bokade vi ytterligare en helg för något extra kul. I december ska jag, Martin och Tuva åka till Köpenhamn. Det ska bli kollosalt mysigt. Martin har aldrig varit i Köpenhamn och jag ser fram mot att gå på julmarknad på Tivoli, strosa på Ströget, besöka Illums bolighus, Lisbeth Dahl butiken, kanske äta middag på Gråbröders torg, köpa födelsedagspresenter och julklappar till Tuva. Vi ska ha det så bra! Jag längtar samtidigt som jag ser fram mot allt annat kul vi har inplanerat!

OBS! Det här inte vår bröllopsresa.

Jag ska inte fara längre bort än till grannlandet. So hold your horses. Faktum är att jag varit ungefär överallt i Norge men inte i Oslo. Det här ska bli så galet roligt och jag ser väldigt mycket fram emot detta. Jag ska hälsa på min barndomsvän Sofia och för att citera henne: "Det här kan bli farligt". Såhär stod det att läsa om henne (och mig) i vårt festhäfte. "Sofie och Sofia är en farlig kombination, tillsätt ett par drinkar och kombinationen är synonymt med livsfara". Som sagt, jag ser mycket fram mot detta. Hon har precis flyttat ihop med sin pojkvän och det ska bli så roligt att få se och uppleva hennes stad som hon (tyvärr) bor och lever i. Att jag skriver "tyvärr" beror på att det inte är någon hemlighet att jag (tillsammans med resten av Sverige) vill att hon ska ta sitt förnuft till fånga och flytta hem igen. Men huvudsaken är att hon mår bra och är lyckling, yada, yada, yada ... ;-)