Håll utkik i rutan i vår då kommer vi med i ett alldeles spektakulärt Halv åtta hos mig avsnitt. Där får ni se världens (näst) gulligaste bebis dela ut pussar till gästerna, en formidabel trerätters med temat "basillika", tre snygga karlar och Martin, en vattenkaraff med för mycket sprut, och så får ni även se mig hälla ut pannacotta över hela bordet. - Alltså, vilken tur att jag ljög och att vi inte hade något filmteam med oss igår.

Egentligen skulle vi varit tiostycken men tyvärr blev två gäster sjuka så istället var vi åtta hungriga magar som utfodrades. I mars är det vår tur och vi har hela menyn, temat, dukningen och upplägget noga uttänkt. Eller inte.

Jag fick sovmorgon till halv åtta idag. Det är så underbart att det förtjänar ett eget inlägg. Tro nu inte att lilla monstret sov till halv åtta svar nej. Istället hyllar jag min kära underbara älskade make som just nu ligger på pluspoäng. Idag har jag bara roliga saker framför mig, först Barnbasar med en vän och våra mammor och sen lite mysig tillfixning och ikväll blir det en härlig middag med massa vänner  i Stockholm. Fem gånger framöver ska vi köra "Halv åtta hos mig"  tema. Fast minus betygssättning, eventuellt kommer vi ha poäng men bara kora en vinnare istället för att gradera i ett poängsystem där någon kommer sist. Det är jag som alltid måste sätta mig på tvären och har motsatt mig poängsystemet eftersom jag tycker att det finns risk för att det bli prestationsladdat och att middagar men vänner ska byggas på kärlek och gemenskap och inte bedömmas. Det kan bli så fel för den som kommer sist.

Jag ser verkligen fram mot kvällen och det ska bli superroligt. Jag kanske till och med slår på stort och tar på mig min nya klänning, den som M kallar för "fodralet".


Jag hade en så mysig fredagskväll med mina fd kollegor i Stockholm igår. Vi har jobbat så tätt intill varandra så vi känner varandra så bra och på ett annat sätt än vad man känner och är med sina vänner. Därför kan man säga att vi känner varandra väldigt bra eftersom vi både vet hur vi är i vår yrkesroll samt privat och personligt. Jag kan inte få nog av att sitta och prata och minnas tillsammans med L och M och tiden går alltid för fort när vi ses. Om ett litet tag kommer det en till liten vän, en liten bebis!

Hej på er. Vi kom precis hem efter en heldag på Stockholmsmässan där vi besökte både Underbara Barn samt Hem & Villa. Om jag skulle sammanfatta mässorna i två ord skulle de bli "hysteriskt" och "roligt". Ska berätta mer om mässan lite senare. Nu kikar jag bara in för att önska er en mysig helg. Jag och M sitter med varsitt glas "Appassimento", ett väldigt gott rödvin som jag köpte för första gången idag. Ni kan se bilderna här nedan för att få tips. Till det sitter vi och smaskar på brie, machego (det är den jag håller i på bilden här ovan) och lite vindruvor. Vår sjukling röjer runt våra fötter och lördagsmyser med falukorv och majskrokar. Rå falukorv är det bästa som finns just nu i Tuvas värld. Nu ska jag ta och publicera det här inlägget och sen ska jag direkt ta och dyka ner på golvet och leka lite med Tuva innan det är läggdags för henne.

Det finns ingen som kan piffa som Anna. Ingen som kan se skönhet i små mycket skräp som Anna. Ingen som i sin tur kan trolla med att få skräp till skönhet så som Anna. Att vara hemma hos Anna och Henrik är som att vandra runt i ett levande reportage ur Sköna Hem. Att hitta en halvprovdocka iklädd korsett och peruk under en filt invid soffan är liksom inget konstigt hos Anna och Henrik. Eller att hitta en strå bh hängandes bland alla smycken, väskor och detaljer från t ex Louis Vuitton. Eller jo, bh:n var faktisk ganska konstig men ändå "så Anna" och därför underbart. Jag var självklart tvungen att testa den på. Kanske skulle göra susen mot mina numer inte så piffiga amningstuttar. Hm. Måste leta upp i arkivet och se om inte jag fick lite bilder på den där bh:n. Jag lovar att ni aldrig sett något likande.

Anna har en blogg som hon aldrig uppdaterar men ni kan ända bläddra runt bland tidigare inlägg och inspireras och häpnas av avund HÄR!

---

Förtydligande: Anna och Henrik är Tuvas faster och farbror, alltså Martins bror samt sambo om man ska prata klarspråk.

Jag älskar våra vänner och jag älskar att festa. Därför är jag extra lycklig när tillfälle ges att få festa tillsammans med våra vänner. Som i lördags då det vankades kräftskiva på Marcus & Sandras loge. En loge är det ultimata partystället. Om jag hade en egen loge skulle jag ha fest. Jämt. Det är nästan så att jag borde bli bonde bara för att få en egen loge. Wow. Det vore något det. Eller nej. Att vara bonde skulle vara allt för jobbigt. Med så mycket festande. Det duger gott och väl att få äran att bli hembjuden till Marcus och Sandras dunderroliga logfester lite då och då. Nina bad om roliga partybilder. Hon får hålla till godo med bara "snälla bilder". Resten av de 263 bilderna som togs behåller jag för mig själv.



Kinakräftor ♦ Dillkryddad snaps ♦ Snuskiga snapsvisor made by me (självklart var det barn där, stora barn, jippie) ♦ Eric Saade dans 711 ggr med söta barn ♦ NCC toalett ♦ KÄRKEK, VÄNSKAP & GEMENSKAP!

Hej svej! Nu drar vi iväg med korgen packad med kräftor, snappsvisor och egenkryddad snaps! Vi hoppas på en helskön kväll och att vi inte ramlar ner och slår ihjäl oss från logen där festen hålls! På återseende!


Sofie & Michelle. Mich kör på en skön halv casual stil med kavaj och hot mama (fast hon är ingen mama) blus där man nästan ser rattarna. Sofy kör på en lite mer skogshuggar style med flanellskjorta (men ändå push up för att inte vara allt för osexig bredvid den brunhåriga glamadonnan). ;-)

---

Klicka på bilden för att komma till min tävling där du kan vinna produkter för 250 kronor hos Tösabiten!

"Spontanmiddag" är inte det ett ljuvligt och underbart ord? På eftermiddagen igår fick jag ett sms med frågan om vi ville komma och äta middag hos det nyförlovade paret Robert och Michelle. "Ja tack" sa vi självklart till det och gick senare iväg med vagn och barn och två flaskor rödvin. Sen blev vi bortskämda med en riktig matfrossa, först en stor planka med tapasplock som var helt ljuvligt gott. Jag hade lätt kunnat stått mig på bara den. Efter det blev det Coq au Vin med en sammetslen potatispuré som också var så galet gott. Alla drabbades av paltkoma och mina kära make somnade strax efter tio men vi väckte honom för en omgång i sällskapsspelet "blackout". Det retades oss alla att trotsa att han halvsov så vann han hela skiten. Sen gick vi hem och jag var då så trött att jag la mig på en parkbänk. Martin tyckte inte det såg anständigt ut så han drog upp mig därifrån och istället fick jag rida på hans rygg. Och dra barnvagnen. Han orkade trettio meter. Sen kom vi hem och då körde Tuva igång med jordens hallaballoo. Men det är kvällar som dessa som värderas lite extra mycket.

---

Klicka på bilden för att komma till min tävling där du kan vinna produkter för 250 kronor hos Tösabiten!

Att fyra av en hel serie med töntiga poseringsbilder med sin kompis är ett obligatoriskt innan det vankas utgång. Känner ni igen er och är lika (töntiga?) som vi? :-)

Hej. Vilken formidabel fredag jag hade igår. Den innehöll allt och mer därtill. Först gick vi på stan och jag gjorde det ena fyndet efter det andra. Jag kom hem med två par jeans, ett par svarta byxor, en skjorta, en svart klänning, en kavaj, ett par skor, en kofta och ett par örhängen för under 1500 kronor. Varav bara en sak av dessa var på rea. Den ni! Jag har nog aldrig shoppat så smart som igår. Vi höll oss undan alla dyra butiker och gick pang på de billigare butikskedjorna (H&M I love you). Annars är risken att man kärar ner sig i något svindyrt och målet var att få så mycket som möjligt för så lite som möjligt. Eftersom det råder storkris i garderoben. Efter shoppingen körde vi en riktig budgetmiddag på Mc Donalds med syftet "hellre lägga pengar på att dricka än äta". Jag fick flashbacks från mitt liv som student i Örebro. Då gjorde man ofta den prioriteringen. Sen var tanken att vi skulle ta oss till det mer gemytliga Söder. Jag var egentligen inte alls pigg på Stureplan. Men så hamnade vi först på The Soap Bar där vi delade på en flaska Chardonnay och sen blev det mitt favoritställe "Ett litet hak" som jag tycker är en skön tillflykt att ta till bland allt "Stureplanstugg". Har ätit många middagar och druckit en hel del drinkar där. När man inte bor i stan får man lätt sina favoriter som man gärna besöker igen och igen. I vilket fall hamnade vi där och vi beställde in en flaska Cava och skålade i bubblor. Sen bestämde vi oss för att dela på en tallrik med olika sorters ostar. Michelle överraskade med portvin och vi satt där och åt ost och drack portvin som gamla ladies. Haha. En hårdost var så god att vi blev tvungna att beställa in mer. Har i detta nu glömt bort namnet men jag ska kolla upp den. Sen blev det natt och vi visste att vi snart skulle bli upphämtade och få skjuss hem men innan dess hann vi slinka in på Zink grill jag kände då att jag var ganska nöjd på dryckesfronten men Michelle insisterade så jag beställde en öl "Underdog" som bryggs av slottkällaren. Ljuslager med mycket smak och smakar mer "mörkt än ljust". Gott. Men på något vänster fick Michelle i mig två shotar och en till öl på det. Hon som "bara skulle hålla sig till vitt" eftersom hon skulle jobba dagen efter. Hm. Hon måste glömt bort det där vid portvinet. Innan vi hunnit dricka upp den sista ölen kom Robert (vilket kanske var tur det) och plockade upp oss i farten bland alla taxibilar längst ner på Kungsgatan. Sen bar det av hemåt med ett obligatoriskt stopp på Mc Donalds i Vårby. Stackars Robert fick stå ut med en sju mil lång bilfärd med två lagom härjiga tjejer. Av förklarliga skäl är jag rätt mör idag, men vi har ändå varit iväg på trevlig fika hos min kusin och jag har hoppat studsmatta. Den du!

Mår ni bra?

(Vill ni veta vilket skärp jag tog eller inte tog?  Jag tog: ....)

Ikväll är jag hög på kärlek. Jag är så överdrivet lycklig, tacksam och glad att jag får hejda mig för att inte gå igenom hela kontaktboken på telefonen och skicka kärleksförklaringar till alla mina nära. Jag tror det började med en viss tjejs kommentar ...♥

Vi hade ett väldigt mysigt besök igår. Jane och Robin var hos oss och satte guldkant på vår lördag. Kvällen inleddes med en båtfärd och avslutades runt midnatt. En mycket mysig och angenäm afton med våra nyfunna vänner.

Tänk om om inte jag hade fått den där kommentaren.


Då hade vi säkerligen aldrig fått lärt känna Jane och Robin. Tina, finns du där? Jag vill tacka dig.
Livet och ödet är så mäktigt och häftigt. Jag försöker verkligen att ta vara på och hålla kvar vid alla fina stunder, möjligheter och guldkorn som livet ger. Jane och Robin är sådana guldkorn.

Det här är nästan lite privat för mig att skriva om men det senaste året har jag utmanat mig själv och mitt självförtroende med att våga bjuda in andra mer. Det har inte alltid varit lätt men jag har utmanat mig och inte låtit mitt bristande självförtroende få mig att stå tillbaka för det jag verkligen känner och vill. Jag har vågat mer.

Och som jag vunnit på det.

Jag och Martin har verkligen dragit högsta vinsten i vänskapslotteriet.
Vi är omgärdade av så godhjärtade och fantastiska människor.

Nu har vi bestämt att hösten är här och därför bjöd vi på Spagetti Bolgonese igår när O och M var här och förgyllde vår fredag. En riktig härlig gryta som stått på spisen i över fyra timmar. Underbart gott. Receptet kommer inte helt förvånande från superkocken i familjen. Bebis Ella hade blivit så stor sen vi såg henne sist för några veckor sedan, stark och stadig, pigg och "med". Vi slås av hur otroligt lätt hon är om man jämför med en person i vår närhet som börjar på T... Nåväl, de ska nog också få sin beskärda del så småningom... Vin, öl och spela spel. Helt plötsligt var klockan kvart i två! Herregud. Så länge har jag bara varit uppe under bröllopet och möhippan under det här året. Det tyder på att man haft roligt, för det hade vi! I bakgrunden gick bildspelet från bröllopet på repeet. Imorse hände något ytterst oväntat, vi fick sova ända till halv nio!!! Och undeer natten vaknade hon bara en gång. Och nattningen gick smidigt. Det känns så underbart så ni förstår inte. Som att vinna på triss. "Plötsligt händer det". Kanske vänder det nu...

Efter frukosten gav vi oss av upp mot förorten för att gå på !Sveriges största loppmarknad". Och jag säger bara vilket jävla skit. En riktig flopp. Det var jättelite utställare och bara skräp. Men vi hade roligt och gick istället på IKEA och fikade och köpte små saker innan vi skiljdes åt och vi begav oss hemåt. Jag känner mig så sjukt inspirerad och inredningstaggad - längtar så fruktansvärt mycket efter vårt hus.  


Bilder från vår mysiga dag och gårdag!

Tisdagar. Jag avskyr tisdagar. Meningslösa skitdagar, och det är heller aldrig något bra på tv då. Men igår var det ingen vanlig meningsslös tisdag. Det var säkert dåliga program på tv men för min del var det en tisdag med lite guldkant. Vid spärrarna till tunnelbanan mötte jag upp Jasmin, den karismatiska och färgstarka pinglan jag träffade på Eloide Details invigningen. När jag tidigare klädde på mig tänkte jag "bara inte Jasmin också tar leopard på sig". Behöver jag ens säga att vi båda kom leopardmönstrade? Haha. Jasmin som är en äkta "Stockholmstjej" fick välja vart vi skulle gå. Jag har numer bättre koll på vilka våtservetter som är att föredra än vilka barer man kan hänga vid. Vi hamnade på Berns. Där drack vi några glas rödvin och avslutade med en avloppsfärgad drink. Ni kan se bilden nedan att jag inte överdriver. Den påminde om gammalt diskvatten. Trots att jag valde att ta en senare buss hem istället för det tidigare tåget jag innan tänkt ta så fullkomligt rusade tiden i väg.

Det är så häftigt med Jasmin, ålder är för mig helt oviktigt men jag kan ändå konstatera att hon är min yngsta vän. Ändå är hon så mycket coolare än vad jag var när jag var 21. En rolig händelse under kvällen var när hon inte riktigt hade koll på min ålder, jag är ju några år äldre... "Men du då, är du 22? 23? 24????" Här är man gammal i gatan och blir 26 i november.

Nu ska jag passa på att vila medan Tuva sover. Är lite trött i mössan. Avslutar med en avloppsdrink:

Det här är inte en av mina bästa föräldralediga dagar. Därför tänker jag nu ta tillfället i akt att sammanfatta helgen som var. Den var betydligt mer händelserik och upplyftande än vad denna veckans första två dagar har varit. I detta nu har jag precis fått Tuva att sova sin lunchvila, förhoppningsvis blir den minst en timme lång. Då kan jag passa på att borsta håret som är uppsamlat i en slarvig knut, knäppa om koftan som är brännvinsknäppt och kanske hinner jag även få i mig lite lunch. Borde egentligen ta tag i den där päronpurén innan frukten ruttnar men jag kanske skjuter på det i dag igen ...

FREDAG



Fredagar är bäst. Då slutar Martin ett par timmar tidigare från jobbet och man har hela helgen framför sig tillsammans. Det vilar förväntningar i luften, man är extrasnäll och lägger till ett extra "puss" i sina sms och man har en otrolig längtan efter det obligatoriska röda i glasen. Känner ni igen er? I fredags hade vi regn hos oss. Tuva och jag hade en god start på dagen och precis när vi skulle ge oss ut på eftermiddagspromenaden dök Martin upp från jobbet och gjorde oss sällskap. Han sprang bara hem och tog med sig en regnjacka och ignorerade att jag skrek efter honom att han skulle byta byxor och inte ha på sig tröjan med företagets logga. Jag dissade därför hans klädstil men kände mig dock lite snyggare än honom i mina nya svarta skor (dock väldigt anspråkslösa och vanliga). Dock sabbade min ceriserosa regnjacka min annars så coola (?) outfit. En promenad ner till stan, in på glasbanken för att inhandla det obligatoriska röda. Skratta i kassan åt att "det går ett rykte om den berömda ringen". Visa ringen. Jag njuter. Ösregn utanför systembolaget. Vi flyr in på Marsipangården och dricker varsin varm choklad. Stadens bästa varma choklad. Självklart en klick grädde på toppen. Tuva är lycklig och ska stå och gå. En tant kommer fram och vill fota henne, men hennes film är slut (!). Hon hade alltså sån där gammal framkallningskamera. Underbart! Sen gick vi hem i regnet, pratade om framtiden och om vår kommande hus. På kvällen fick jag en stund för mig själv med våra nya datorer och ett glas iskall cider. Av någon oförklarlig anledning fick jag ett sug på cider tidigare på sytemet. Annars är sötsliskiga drycker inget för mig, kanske inte så konstigt att jag därför bara fick i mig ett glas innan jag gick in på det obligatoriska röda. Middag blev potatisgratäng, sparris, tjocka biffar av rostbiff och rödvinssås. Vi satt uppe länge och tittade på våra bröllopsbilder och drack vin och lyssnade på musik. Martin la sig före mig och när jag kom på mig själv med att dricka den sista droppen rödvin direkt ur flaskan insåg jag att det var dags för även mig att knyta mig.

LÖRDAG.



Lördagmorgnar betyder lata dagar i sängen. I alla fall innan vi fick barn. Tuva gör inte skillnad på vardag och helg så det var bara för oss att kliva upp klockan sex. Men vi fick någon extra timmes sömn lite senare som ett plåster på de ömma småbarnsföräldervifåraldrigsova såren. Blir besvikna över att kvällen hemma hos Jenny och Daniel blir inställda. Blir glada på nytt då det bestäms att vi istället ska till Marcus och Sandra senare på kvällen. Dagen blir slapp och härlig. Mamma är världens bästa och passar Tuva i fyra timmar. Vilket betyder att vi fick flera timmars extra sömn. Helt underbart. Sen kommer vi på den brillianta idén att köra lite camping hos Marcus och Sandra så vi packar in täcken, barn och vin i husbilen och drar mot "Sjöstugans camping". Där vi sedan skrattar bort kvällens timmar och äter oss mätta på galet god mat på bland annat nyplockade kantareller. Lovely. Sov förövrigt mycket gott i husbilen. Tuva med. Hör och häpnas.

SÖNDAG 1.


Vi var ganska snabba ifrån Marcus och Sandra och efter en snabb uppfräshning och ett bilbyte så var vi på väg upp mot huvudstaden för ett kärt återseende. Vi skulle återigen få träffa Jane och Robin (Jane = Felicitas foto, som i fotografen på vårt bröllop). Meningen var även att jag skulle ta med hennes neccesär som hom glömt men i min iver höll jag på att glömma den. Typiskt mig. Jag avskyr människor som kommer före utsatt tid. Vi kom fyrtio minuter för den tid som jag innan skjutit fram besöket till för jag inte trodde vi skulle hinna. Fy, man får hata oss för det. Robin mötte upp oss på garageuppfarten svettig på cykeln. Jane hade dock koll på läget och stod fin i klänning och fifflade i köket. Jag själv brukar i dessa lägen springa omkring med en tandborste i mungipan, håret på ända i bara strumpbyxor och med obäddad säng och maten ännu oupplockad ur sin ICA kasse. Efter detta kommer säkert alla våra gäster bli minst en timma sena efter att läst det här. Haha. Och ni som känner mig vet att jag överdriver aldrig.
I alla fall, vi blev varmt mottagna av Jane och Robin och de bjöd på en supersmarrig lunch med härlig sallad och grillad kyckling och majs från Robins supergrill. Fredrik Shiller - släng dig i väggen. Efter en efterföljande glass, vände vi hemåt. Stannade till på Babyland och några minuter (och tusenlappar) senare kom vi ut med en Be Safe bilbarnsstol. En snabbhandling inne på Citygross och bilen rullade hemåt för nästa rolig helgevent.


SÖNDAG 2.



Vi hann knappt komma hem innan Robert och Michelle dök upp. Båda är i restaurangbranschen vilket betyder att man jobbar slaviskt mycket och aldrig är ledig när någon annan är ledig. Därför får man dricka vin med dem på söndagar om man vill umgås kvällstid. Det var bara att korka upp och "hoppa på´t igen". Lite nachosnacks istället för en förrätt och denna kvällen var det jag som var "mästerkock" och det blev kyckling til varmrätt. Alltid nervöst att bjuda Robert (=kock) på mat. Men han åt upp allt väluppfostrad som han är. Kvällen fortsatte med mycket snack om bröllopet och bilder och filmer från den. Sen visade Robert upp lite filmer och bilder fråntidigare  Årets kock tävlingar och jag rådissar momentet där man ska laga en rätt med bara ett estetiskt syfte. Det ska geléas, tejpas och klistras och jag undrar var kärleken till maten och att äta den tog vägen? Nåväl. Bitterfittan drack lite mer vin och sen blev det planering för en eventuell svennebanan kryssning i höst. Jag måste ha saker att se fram mot. Detta är en av dem!
Sen blev det natt och Michelle och Robert begav sig hemåt. Jag dök ner i sängen med Martin och precis i ett illa valt tillfälle körde Tuva igång skrikfest nummer ett av de resterande fem. Igår var vi båda rätt trötta.

Igår var vi på något så angenämt som ölprovning. Den var arrangerad ute hos våra vänner Marcus och Sandra och i samarbete med Spendrups bryggeri. För min del blev det ölprovning med extra betoning på just ”provning” då det endast blev provsmakning för min del då jag erbjöd mig att vara chaufför för kvällen.

 

Hemma hos oss dricks det mycket öl. Martin dricker gärna mörkt öl, ale och weiss bier. Själv föredrar jag ljust lager men helst med mycket smak. Därför brukar jag gilla de tjeckiska. Igår provsmakades fem olika ölsorter, alla signerade Spendrups bryggeri. Extra roligt är det att Spendrup tagit fram ett ekologiskt öl med kornmalt från gården där Marcus och Sandra bor. ”Bistro lager” är namnet på den och i skrivande stund finns den bara att köpa genom systembolagets beställningssortiment. Men som jag förstod det jobbade Spendrups på saken med att Systembolaget ska få in den i sitt sortiment. En lätt och god ljus lager som passar bäst till husmanskost. Ett vardagsöl. Jag tyckte den var jättegod, den och Pistonhead gillar jag.

 

Old gold är från början Spendrups ”Rolls Royse” om jag förstod det rätt. Den fanns först bara att beställa på Café Opera och då var flaskan tolvkantig och med en mycket exklusiv etikett i bladguld. Men numera finns den att köpa på systemet, tiokantig och utan guldförgyllning. Jag var dock inte lika begeistrad över smaken på denna raritet, dock till utseendet en mycket snygg flaska.

I lördags begav vi oss först till IKEA för att fixa lite bröllopssaker. Efter en snabb sväng på Panduro i Skärholmen gav vi oss sedan av till Anna och Daniel och barnen. Där hade vi en super mysig kväll med massa lek och god mat! Önskar att jag hade tid att skriva mer men det har jag tyvärr inte så det sista får bli ett tack till Anna med familj!

 

Jag tycker om att titta på Michelle. Eller jag rättar mig. Jag tycker om att titta på någon professionell. När jag tittar på Michelle så ser jag ett invant avslappnat rörelsemönster men som utåt sett ser väldigt medvetet och auktoritärt. Jag kikar på henne när hon tror att jag inte ser men jag anar att hon kan känna mina blickar i ryggen. Hur hon kröker sin vänstra hand så att den nästan ser ut att vara ur led men ändå får den att se avslappnad ut där den vilar längst ner i svanken på hennes rygg. Med höger hand gör hon en lät krökning på flaskan och häller upp en liten gnutta vin för sällskapet att smaka på. Mannen i sällskapet gör de sedvanliga bestyren inför vinprovningen, snurrar på glaset, tar in aromen med en djup inandning i näsan och sen tar en gnutta vin och kör omkring den i munnen. Egentligen tycker jag att det där är ett ”spel för gallerierna”. Jag tycker det räcker med att lukta på vinet och sen känna hur doft och smak yttrar sig tillsammans. Under tiden som mannen provsmakar tar Michelle bort sin krökta hand bakom ryggen och håller med båda händerna i vinflaskan som hon demonstrativt vinklar åt mannen för att han ska se vad han dricker. Mannen nickar nöjt och Michelle fyller på både kvinnan och mannens glas och de utbyter några fraser om vinet och jag hör hur Michelle beskriver druvan och hur den smakar. Hon är rakryggad och ger ett intryck av att vara väldigt säker och när hon pratar och så glittrar det i ögonen på henne. Jag märker att det smittar av sig på sällskapet och hur hon nästan får de att känna sig lite utvalda, när hon delar med sig av sin stjärnglans.

 

Jag älskar att se Michelle i den här rollen. Auktoriteten och självförtroendet klär henne och jag känner mig stolt över att ha henne så nära i min familj. Jag vill liksom ropa ”Hej, alla på restaurangen, den där duktiga servitrisen det är min Michelle”. Som tur var gör jag inte det. Men jag måste ändå utmärka mig och visa att Michelle är ”vår” genom att tvinga henne ta så många fotografier på oss att de andra sällskapen förstår att de där måste känna varandra för annars vore det annorlunda beteende från både gäst och servitris.

 

Lite senare när vi sitter i soffan och äter på vår efterrätt kommer Michelle fram och tar upp Tuva, kramar henne och ger henne en stor puss på pannan. Kvinnan i soffan rakt över som vi sitter och samtalar lite lätt med undrar över om vi känner servitrisen eller om alla servitriser i Trosa är så kärvänliga med barn. Äntligen kommer det tillfälle jag längtat efter under kvällen då jag öppet får stoltsera med att den där duktiga servitrisen, med glitter i ögonen och som alla helst vill bli serverade av. Hon är vår, det är vår Michelle.