Foton: Jane Nilsson - Världens bästa bröllopsfotograf "Felicitas foto".


Snart har det gått två månader sedan bröllopet och det känns helt overkligt. Tiden har gått så fort. Det är inte förrän nu man börjar landa och jag har nu börjat ta tag i mig igen och det som rör bröllopet. Bilder ska väljas ut till redigering, tackkort ska formuleras och fixas och annons till tidningen ska vi även se över. För några dagar sedan började jag skriva på berättelsen om bröllopet. Från vigseln ända fram till efterfesten. Det är så mycket känslor och det är så starkt för mig att det är svårt att skriva om och hitta orden till men nu har jag i alla fall börjat. Snart så.

Har ni varit med om att dela två personers hemlighet men att de båda inte vet o att jag vet. Den ene säger "Sofie, du är den enda i världen som vet om det här, lova att inte säga det till någon". Och den andre säger "Det här är bara du som vet och du får inte berätta det för någon". Och så går man där med denna underbara lilla hemlighet och försöker hålla isär den ena vita lögnen efter den andra till de båda personerna. Det har varit mycket tissel och tassel den senaste tiden kring min svägerska Michelles födelsedag som var igår. Hon blev inte bara ett år äldre hon blev även förlovad med sin stora kärlek Robert som hon varit tillsammans med sen första året på gymnasiet. Det är kärlek det. Och jag fick både äran och glädjen att nästla mig in och ta del av hemligheten.

Förra veckan var jag och Robert inne i stan och köpte hennes födelsedagspresent. En systemkamera. Inte illa pinkat. Samt en "fejkring" som skulle symbolisera deras kärlek fram till att de valt ut och fått deras riktiga ringar. Igår fick Michelle både sin kamera och ring och hon blev så lycklig att hon såklart började gråta.

Vi hade liten fotosession med hennes nya kamera då jag förevigade deras kärlek just på denna speciella dag. Var lite svårt med solen och inställningarna på den nya kameran men jag hoppas de fick något foto de blev nöjda med. Som jag alltid brukar säga "av hundra bilder måste ju fanimig i alla fall en bli bra".

Kvällen spenderade de på Oaxens krog på ön Oaxen som klassas som den finaste restaurangen i Sverige. Vad slutnotan gick på tänker jag inte skriva här men som ni förstår rör det sig om osmakliga summor. Men nog tror jag att det smakade. :-) Själv var jag iväg på en mysig fikadejt med Carolina och skyndade sedan hem för att göra ett litet bus. Vi använde svärfars nyckel och strödde rosenblad genom lägenheten fram till sovrummet och även uppe på överkastet där vi även la en kyld flaska bubbel, glas och ännu mer rosenblad. Lite kärleksfull musik från min lilla datorn gick på reepet och istället för värmeljus så hade jag med mig lite ljusslingor. En liten extra överraskning!

Vi ska på en stor kräftskiva imorgon (ca 40 personer) och jag har i sista stund utnämnt mig själv till snapsvisesamordnare. Sitter och pillar med detta nu och tar gärna emot några roliga snappsvisor? :-)

---

Tack för tipsen, nu behöver ni inte tipsa mer för nu har jag skrivit ut mina häften! :-)

VAD?

Jag har precis kommit in från en promenad och fika med Michelle och med mig hem fick jag jordens sämsta humör efter att haft en dispyt med den nya föreståndaren på biblioteket. En totalt maktfullkomlig sådan. Tydligen hade jag en förseningsskuld från mars som ingen annan biblotikarie brytt sig att upplysa mig om då jag lånat böcker vid ett flertal tillfällen efter mars månad i år. Men föreståndaren ville inte släppa detta och jag hade ingen aning om att jag skulle missat att lämna böcker i tid. Men så visade det sig att böckerna var försenade med en vecka och för detta ville hon ha hundra kronor (!) för att jag skulle få fortsätta låna. Jag sa att jag tycker att det är självklart att man ska respektera och följa lånetiden och lämna in i tid, men att detta måste vara ett misstag av mig då jag trott att jag lämnat i böckerna i tid och att jag ber om ursäkt men också att jag är en ansvarsfull ortsbo som har lånat böcker på biblioteket flera gånger efter den aktuella förseningen och ingen annan biblotikarie har brytt sig om att nämna detta. Och eftersom det faktiskt inte rörde sig mer om än en vecka och att jag inte hade några tidigare skulder eller föreseningar så undrade jag om hon inte kunde låta denna gång passera förbi. Men hon höll kvar vid sitt ord. Då tackade jag för mig.

Och jag som hade tänkt att kontakta biblioteket och erbjuda sagoläsning. Nej pyttsan heller.

"Med anledning av" brukar man inte skriva "med anledning av" och sen något negativt och sen en förklaring till vad och varför? Ursäkta den virriga inledningen på inlägget det är nämligen Sofies hjärna som talar, eller skriver. Hur en hjärna nu kan tala eller skriva? Tänka kallas det visst. Men nu har jag kommit på mig själv med att flera gånger skriva "med anledning av" och då "min födesedag" och sen att jag bjuder in vänner till en liten happening. Men är inte "med anledning av" jävligt mossigt att skriva till något så kul som ett födelsedagsfirande. Formellt AB. Brukar inte "med anledning av" oftas skrivas i samband med någons bortgång? T ex "Med anledning av Fiffeliduffens bortgång håller vi idag klockan 12.00 en tyst minut"? Hm. Stora frågor denna onsdagsmorgon.

Jag har fler frågor. Vill ni höra. Här nedan listar jag mina frågor och tar gärna emot svar:

• Hur uppdaterar man sin I-Phone utan att alla nedladdade appar försvinner?
• Hur får man sin dotter att sova hela nätter?
• Hur får man rubriken centrerad på bloggen?
• Hur skruvar man på locket på en barnmatsburk utan att den hamnar snett?
• Kommer vi att åka på någon bröllopsresa och isåfall var?
• Varför fortsätter jag att använda mina svarta glansiga tights som är förstora så att jag får häng på dem fast jag varje gång lovar mig själv att det är sista gången jag använder dem?
• Vad är smarta presenter och julklappar tillen 1-åring? (Ja, jag har redan börjat fundera på det)
• Vilken förskola är bäst för vår dotter i vår kommun?
• Kan man tvätta vit soffklädsel till en Oxfordsoffa från MIO i tvättmaskinen fast det står kemtvätt i tvättrådet?
• Vilken dag ska vi gå på Hus & Hem / Underbara Barn mässan?
• Vad kommer jag att arbeta med om sju år?

---

(Klickbar bild)

I samarbete med Karin som driver företaget "Tösabiten" presenterar jag här en tävling där man tävlar om en valfri vara av märket "Style by M.O.M" till ett värde av 250 kronor. Det finns en hel uppsjö av produkter och tyger att välja bland, t ex mössor i olika modeller, dregglisar, babyfiltar, sittdynor, blöjväskor, napphållare etc. Eller kanske du rent av har en egen idé? Karin är flexibel och gör sitt yttersta för att tillgodose just dina önskemål.

För att delta i tävlingen: Gå in på Tösabitens hemsida. Välj ut en valfri produkt för max 250 kronor samt vilket tyg du skulle vilja ha. Lämna ditt önskemål i mitt kommentarsfält och glöm inte lämna din e-mail adress i kommentarsfältet. Du får gärna sprida tävlingen vidare genom att skriva om den eller kopiera bilden ovan till din blogg och hänvisa till Karins och min sida. Men det är ytterst frivilligt och inget tvång utan bara om ni vill göra mig och Karin extra glada. :-)

Idag är Tuva exakt nio månader och dagen till ära fick hon sin tredje tand. Jag skulle kunna skriva om alla framsteg hon gör och vilka nya färdigheter hon förvärvat. Men jag tänker bara nämna en. Den som för oss betyder så mycket.
När vi bläddrar i "Imse vimse spindel boken" och frågar "Var är Imse Vimse" så pekar hon varje gång på spindeln. För oss betyder det så oerhört mycket. Vi kommer att kunna kommunicera med henne via tal. Det är enormt. ♥

---

För er som inte vet så har Tuva en medfödd hörselnedsättning som upptäcktes då hon bara var ett par veckor gammal.

---

Jag gillar Mariefred. Mariefred påminner om Trosa fast Trosa är bättre. Såklart. Vill ni höra argumenten eller köper ni mina ord utan argumentation? Bra. Vi säger så. Men jag gillar Mariefred som utflyktsmål. Små söta inredningsbutiker och igår hittade vi även till en färgstark liten barnbutik med mycket MOLO och Villervalla kläder. Lunchen intogs på "Anna på torget" där vi båda valde "Dagens GI" vilket var parmalindad majskyckling med vitkål i grädde och så något mer. Minns inte. Men smaklökarna minns hur gott det var. Tuva avnjöt en barnmatsburk och hade hela tiden huvudet bakvänt där det satt ett annat barn. Hon är galen i barn. Hon skiner upp så fort hon ser ett annat barn och vill dit. jag kan varmt rekomendera Mariefred som utflyktsmål, väldigt genuint och vacker med Gripsholmsslott i bakgrunden.

Imorse skulle vi stressa iväg till babysången. Efter att vi hade kommit halvvägs så kände jag att det var något som inte stämde. Jag hade matat, bytt, fixat, klätt, plockat, borstat - ni vet allt det där barnrelaterade man gör. Men så kände jag att något var fel. Jag hade varit uppe sen sex och klockan var närmare halv tio och jag känner hur det suger i magen och då kommer jag på att jag varit så upptagen i allt fix och trix kring Tuva att jag glömt bort mig själv och min frukost. Känner ni igen er i detta? Att man är så upptagen i barnenn och deras behov att man glömmer bort sina egna? Men det gjorde inget. Jag är "van att funka på luft". Dessutom blev det bulle till fikat på babysången. Efter babysången gjorde vi en ny bekanskap med en nyinflyttad tjej som flyttat hit med sin man och barn. Vi tog sällskap och sen blev vi hembjudna på lunch till deras fina villa. Ett oväntat och spontant men mycket trevligt inslag på dagen!

Nu har min kära make precis kommit in och är grinig på mig som inte satt på tvätten (han har återigen inga rena underkläder fyi). Jag har pysslat med en tävling som kommer dyka upp lite senare ikväll som jag hoppas ni vill vara med och tävla i. Den är barnrelaterad, ja, men har man inte egna barn kan man tävla om att vinna till andras. Med eller utan blogg. Spelar ingen roll och självklart: inget "gilla på facebook" tvång hos mig inte. ;-)

Jag är ingen halsbandstjej men så fick jag det här halsbandet och jag älskar det. Jag vet inte hur många gånger jag redan nu använt det men det åker nästan alltid på. Så snyggt och det känns "jag". En alldeles onödig (men underbar) present som jag inte alls var nödvändig men som jag fick av bästaste Jane & Robin när de var på besök hos oss för några helger sedan. TACK♥

Enligt min mor är denna mössa med "reaggehäng" största mode i Italien då den satt på var och varannan skyltdocka. Därför tyckte hon att jag skulle ha en sådan. Det blir spännande och se om jag blir en "trendsetter" eller inte. Skön mössa i vilket fall.

Nu är mamma tillbaka och det med besked! Vilken dag, jag är helt slut men vi har haft det så roligt. Har saknat mamma så mycket och tio dagar är alldeles för länge att vara från varandra. Haha. Ja, jag är en riktig morsgris. Hon är min bästa vän och vi har så himla mysigt tillsammans och jag kan inte klara mig en sekund utan henne. Nästan.
Jag skrattade så när vi bara skulle gå in i skoaffären för att jag skulle visa mamma de skor jag köpt. Då hittade jag ett par toksnygga svarta mcboots som jag sa att hon skulle vara "skitsnygg" i. Hon svarade "kanske det, men jag tänker inte prova". Jag kontrade med "vadå du kan väl bara prova" varpå hon svarade "bara prova, men jag tänker absolut inte köpa några stövlar idag". En stund senare kom hon ut med en påse med svarta mc boots. Haha.
Det var inte alls meningen att vi skulle hamna på stan efter att vi varit i Mariefred men så blev det en timma inne på H&M och ut kom jag med tre plagg varav jag fick ett av mamma. En beige kofta med svarta hjärtan. Så fin. Äntligen har jag lite nya kläder och det borde minimera risken eller eventuellt bryta traditionen att få psykbryt varje gång jag ska klä på mig då man ska göra "något extra". Det låter ungefär såhär vid varje sådant tillfälle "nej, det blir ingenting, jag får stanna hemma, jag har ingenting att ha pååå miiiiig". Känner ni igen er? Skönt i så fall. Men fatta, jag har inte handlat kläder på ett och ett halvt år (som inte är gravidkläder). Eller i somras köpte jag en kjol och ett linne (som jag tappade bort). Och i våras ett par byxor (som jag har gett bort för det är för stora) och en kofta. Därmed har mina "psykbryt" varit högst motiverade. Right?

Skulle i höstas baka bullar, sökte recept och vips så hamnade jag på din blogg. Det blev inga bullar, det blev Marathon läsning om väntan på er lilla bulle istället! En härlig blogg med en liter humor, 2 matskedar bebis, 1 ton kärlek! Och ack så glad att jag valde ditt "recept", som tvåbarnsmamma tankar jag energi genom din blogg och får mig ett par skratt om dagen. Tack! :)

2011-09-20 @ 13:01:08

Just det, höll på att glömma att dra en vinnare till Underbara Barn mässan så nu får min kära make välja ut den lycklige som vinner två biljetter... Jag själv klarar inte av att välja för jag blir så blödig och vill lägga nästa månads föräldrapeng på att bjuda alla som tävlat. Fy, jag hatar verkligen tävlingar. Vill att alla ska vinna!

Idag ska få semtembermånads bröllopsuppvaktning vi ska nämligen ut på svampplockning! Vår toastmaster Jenny har annordnat så vi ska bli uppvaktade en gång i månaden i ett år framöver. Martins pappa fick så sin lott att ta med oss på en svampplockning och med detta soliga väder så ser det mycket lovande ut för en härlig utomhus dag. Tuva har varit två gånger i skogen i år och hon uppskattar det väldigt mycket. Hon får då hänga i babybjören på Martin, jag orkar inte för hon är alldeles för tung för mig att bära henne i nu. Jag får istället koncentrera mig på svampen. I år har vi hittat mycket svamp. Martin uppskattar det till 14 kg oförvälld svamp.

Men först ska vi göra entré på en superstor Barnbasar!



Foton från vår första svampplockning i höst. Risk för liknande bilder senare ikväll...

Egentligen är jag av estetiska skäl motståndare till studsmattor på tomten. Men så blir man förälder och barnens lycka går helt plötsligt före allting. Som att vara antistudsmatta. Igår var vi hos min kuscin och både jag och Tuva studsade på studsmattan och det var underbart att höra Tuvas höga skratt när det studsade. Så jag får ge med mig på den punkten, klart att hon ska ha en studsmatta längre fram. Men då ska det vara en liknande min kusin hade som var en riktig trampolinmatta och inte något livsfarligt "Rusta skit". Det sker så mycket olyckor på dessa studsmattor och när det kommer till säkerhet vill vi bara ha det bästa.

...undra om studsmattan kan stå på mammas tomt?

Men tanke på att det är hon som myntat och präglar min antistudsmatta fobi med orden "det värsta man kan göra för en trädgård att att ställa in en sån där blå studsmatta" så tror jag inte hon är så sugen. Fast i och för sig, när det gäller Tuva så går hon nog med på det mesta. Annars så funderar jag på om man kunde ställa den i vassen. Det vore rätt festligt om man inte såg själva mattan utan bara de som hoppar på den.

"Spiegelein spiegelein an der wand who ist der schönesten in ganzen land"? Eller nått sånt. Hm. "who ist", känns inte helt rätt.
Godmorgon. I natt vaknade Tuva bara en gång vilket bara har skett en gång tidigare. Underbart. Dessvärre vaknade hon sen halv sju men det är lättare att ta när man innan sovit bättre. Annars är det inget jag föredrar att stiga upp före sju en söndag. Om någon som inte har barn läser den här texten så tänker ni nog "men gud handlar allt verkligen bara om sömn när man fått barn". Så är svaret ja, finns inget vi mammor kan diskutera så mycket, glöm barnbajs och blöjmärken det är sömn som är det stora samtalsämnet. Jag drömmer om att få sova. Bara en sån sak. Så ja, det är allt man tänker på. Nu när jag delat med mig om nattens sömn och hur den sett ut kan jag gå vidare i inlägget och berätta andra intressanta saker som att igår drabbades vi av "vi kan inte komma på någonting att laga till middag" / (bli osams på affären för vi vill äta olika saker). Så vi kom därifrån med en sjukt onyttig påse med chips, dip, hallonsoda och extra sensitiva våtservetter. De sista var inte till förtäring utan till Tuvas stjärt. Intresseklubben antecknar. Igår var alltså "en sån dag" då jag inte kände för vin till maten. Istället blev det hämtpizza, chips och dip med hallonsoda. Vi är så nyttiga just ni. Inte. Nu har magen fått betala för gårdagens synder och alldeles strax väntar söndagsfrukost.

Att fyra av en hel serie med töntiga poseringsbilder med sin kompis är ett obligatoriskt innan det vankas utgång. Känner ni igen er och är lika (töntiga?) som vi? :-)

Hej. Vilken formidabel fredag jag hade igår. Den innehöll allt och mer därtill. Först gick vi på stan och jag gjorde det ena fyndet efter det andra. Jag kom hem med två par jeans, ett par svarta byxor, en skjorta, en svart klänning, en kavaj, ett par skor, en kofta och ett par örhängen för under 1500 kronor. Varav bara en sak av dessa var på rea. Den ni! Jag har nog aldrig shoppat så smart som igår. Vi höll oss undan alla dyra butiker och gick pang på de billigare butikskedjorna (H&M I love you). Annars är risken att man kärar ner sig i något svindyrt och målet var att få så mycket som möjligt för så lite som möjligt. Eftersom det råder storkris i garderoben. Efter shoppingen körde vi en riktig budgetmiddag på Mc Donalds med syftet "hellre lägga pengar på att dricka än äta". Jag fick flashbacks från mitt liv som student i Örebro. Då gjorde man ofta den prioriteringen. Sen var tanken att vi skulle ta oss till det mer gemytliga Söder. Jag var egentligen inte alls pigg på Stureplan. Men så hamnade vi först på The Soap Bar där vi delade på en flaska Chardonnay och sen blev det mitt favoritställe "Ett litet hak" som jag tycker är en skön tillflykt att ta till bland allt "Stureplanstugg". Har ätit många middagar och druckit en hel del drinkar där. När man inte bor i stan får man lätt sina favoriter som man gärna besöker igen och igen. I vilket fall hamnade vi där och vi beställde in en flaska Cava och skålade i bubblor. Sen bestämde vi oss för att dela på en tallrik med olika sorters ostar. Michelle överraskade med portvin och vi satt där och åt ost och drack portvin som gamla ladies. Haha. En hårdost var så god att vi blev tvungna att beställa in mer. Har i detta nu glömt bort namnet men jag ska kolla upp den. Sen blev det natt och vi visste att vi snart skulle bli upphämtade och få skjuss hem men innan dess hann vi slinka in på Zink grill jag kände då att jag var ganska nöjd på dryckesfronten men Michelle insisterade så jag beställde en öl "Underdog" som bryggs av slottkällaren. Ljuslager med mycket smak och smakar mer "mörkt än ljust". Gott. Men på något vänster fick Michelle i mig två shotar och en till öl på det. Hon som "bara skulle hålla sig till vitt" eftersom hon skulle jobba dagen efter. Hm. Hon måste glömt bort det där vid portvinet. Innan vi hunnit dricka upp den sista ölen kom Robert (vilket kanske var tur det) och plockade upp oss i farten bland alla taxibilar längst ner på Kungsgatan. Sen bar det av hemåt med ett obligatoriskt stopp på Mc Donalds i Vårby. Stackars Robert fick stå ut med en sju mil lång bilfärd med två lagom härjiga tjejer. Av förklarliga skäl är jag rätt mör idag, men vi har ändå varit iväg på trevlig fika hos min kusin och jag har hoppat studsmatta. Den du!

...kan jag bara säga att jag håller med BIG TIME. Men den där mormorn är i ITALIEN! Vad tusan gör man i ITALIEN när man blivit mormor? Får man barn så får man fanimig inse att barnen skaffar barn och då är det ENS PLIKT OCH SKYLLDIGHET ATT ALLTID VARA REDO OCH STÄLLA UPP MED BARNVAKT.

 

I och med min tävling här nedan så har jag fått ett par manliga tävlande. Därför är jag nyfiken på om det är så att jag har några andra manliga läsare?

Svara gärna i kommentarerna.

/Nyfiken AB

Det finns mycket man kan ha på sin tomt. Man kan ha swimmingpool, gungställning, uteplats, sandlåda, badtunna, blomsterrabatter, hängmatta, studsmatta och en massa andra trevliga saker. För närvarande har vi något mindre trevligt hos oss. Högar med skit. Hela fem högar fick jag ihop det till och värre kommer det bli. Men vad är det att gnälla om när hela trädgården ska rivas upp när huset ska byggas?

Har nyligen kommit hem från en höstfika i solen med min svägerska Michelle. Jag är så glad att jag har Michelle, hon bor också här i staden och hon förgyller många av mina föräldralediga dagar då hon ofta är ledig på dagarna men arbetar på kvällen eftersom hon jobbar i restaurangbranschen. Nu har hon och jag precis smidigt roliga planer inför morgondagen. Efter att en viss person tyvärr blivit tvungen att ändra om och ställa in vår date i helgen gånger två så stod jag plötsligt med en helt olpanerad helg framför mig. Katstrof! Nu är i alla fall morgondagen räddad och vi ska göra något riktigt roligt. Guess what!

På bilden högst upp ser ni brickan med våra härligheter. Gissa vems den varma chokladen med grädde, mashmallows och chokladkrossen var? Lätt gissat. Min såklart.

Julklappstips?

 

Jag höll på att sätta i halsen när jag såg att Campadre ska ha kampanj på Louis Vuitton, och av bilden att döma verkar det även vara på det bästa - väskor! Måste vara den bästa kampanjen någonsin!

Kära läsare, nu om nånsin vill jag uppmana er till att shoppa loss via min Campadrelänk - om inte annat så kan ni maila mig och be om mina kontouppgifter och föra över ert bidrag till mitt konto i Handelsbanken. ;-)

HÄR blir du medlem på Campadre och får ta del av tokbra kampanjer på diverse olika prylar och produkter.

Jag själv har en Louis Vuitton "Neverfull" väska i storleken medium. Den köpte jag i Paris för pengar som jag fått från trafikolyckan som jag med i 2009. Kan annars ha svårt att motivera dessa lyxinköp och en väska för ca femtusen kronor kan egentligen ingen människa behöva eller för den delen bli motiverat. Jag både äcklas och tjusas av min något milda men ändå fascination för lyx och viss flärd. Som tur är så är den väldigt måttlig. Av materiella ting så är min väska, min kamera och min/vår bil de bästa "egoting" jag äger och har.

Vad är er bästa och finaste lyxpryl? / Vad drömmer ni om för lyxpryl?

 

Sitter med ett blankt inlägg framför mig. För en gångs skull får jag inte ur mig någonting. Vad ska jag blogga om?

*dricker lite mer vin*

Här kommer veckans vintips! Mitt favoritvin finns nu att beställa på Bag in box, "Cline" även den en zinfandel. Det är en riktigt fin smak på den och jag kan med hela mitt hjärta rekomendera och garantera att den kommer falla er i smaken.

Men tänk på att den är en beställningsvara och tar ca 8 dygn att beställa men det är det värt, kostar 229:- på bag in box att beställa och per flaska 89:-. Alltså en mycket bra pris på lådan, men oj, så farligt det är att ha sitt favoritvin på låda... Sitter i detta nu med ett glas i handen och unnar mig ett glas rött efter en mycket hektisk dag. Pratade med Sandra förut "är det okej att dricka ett glas vin redan halv fem". Jag fick solklart godkänt från henne och Martin fyllde i med att "det är aldrig för tidigt för ett glas vin". Bra, då har vi rett ut den saken.

Vad dricker ni en onsdagkväll som denna? Ni som arbetar, brukar ni unna er vin mitt i veckan? När vi båda arbetade brukade vi göra det men alltid väldigt försiktigt då vi båda går upp och åker bil tidigt på morgonen. Men det är så lyxigt att få unna sig något extra gott i glaset, lite tända ljus och musik och kanske en god middag mitt i veckan. Där kan man snacka om tvåtusentalets mest uttjadade ord; vardagslyx.

Vi såg en bra film i förrgår "Water for Elephants", absolut sevärd. Jag tycker att Reese Whitherspoon ofta levererar och gör bra rolltollkningar, förutom när hon ställer upp i skräpfilmer som "Legally Blonde" och "How do you know". Eller hon gör det bra men jag tycker inte att det är filmer som direkt stärker hennes "varumärke". Däremot gillar jag inte hennes motspelare, Robert Pattinson. He´s just a pretty face. Men så gillade jag inte Twilight filmerna heller och jag kan inte se skillnaden på hans karaktär i denna film eller i Twilight. Eller jo, i Twilight har han vampyrtänder. Just det.

Water for Elephants fick mig att gråta flera gånger och min Martin som alltid avskytt cirkus hade också svårt för vissa scener där djur kom till skada. Men filmen var bra och väldigt vackert gjord och det fick mig att känna. När eftertexten rullade grät jag som alltid när en film är slut och kände så mycket tacksamhet för det liv jag lever och blev återigen påmind om hur snabbt det bara kan ta slut. Den ständiga vetskapen om hur snabbt livet kan vända gör att det knuter sig i magen på mig och jag tänker alldeles för mycket på allt fruktansvärt som kan hända.

Jag blev så himla glad igår när jag kikade i brevlådan och såg ett litet paket liggande där adresset till min dotter. Öppnade det med förväntan och spänning och vad som låg där i som ni ser här ovan var så helylle, användbart och fint.

Tusen tack fina Karin. Är helt överväldigad av den fina gesten.

Kika gärna in på hennes hemsida där ni kan beställa egendesignade produkter till era små, allt från dregglisar till sittdynor. Och ja, hon har det klassiska MOLN mönstret från Gunilla Axen (och en miljon andra underbara mönster).

Den här bilden är så svår att se och gör mig så ont. Dessvärre är det nödvändigt att
visa för att väcka vår medkänsla och agera medmänskligt. (Bildkälla)

Idag vill jag lyfta fram översvämningarna i Pakistan. En bortglömd katastrof som inte alls får lika mycket publicitet och uppmärksamhet i media som andra naturkatastrofer. En del vet inte ens om den. Pakistan är redan ett utsatt och fattigt område och i nuläget är det såpass översvämmat att det inte finns någon plats att fly till för att komma undan vätan. Drygt 5 miljoner är drabbade och främst drabbas barnen.

PLAN SVERIGE och UNICEF gör stora insatser för att hjälpa till i de katastrofdrabbade områdena.

Gör som vi och skicka Klimat till 72910 för att stödja Plans klimatsatsning och rädda liv. (50 kronor)

Så går denna tisdag snart till ända. Idag har min föräldralediga dag sätt ut på följande sätt:

• Vi var med på babysång för första gången. Självklart kom vi sist och samtliga barn och föräldrar fick en ganska klar bild av Tuvas personlighet då hon var mer vild än tam. Men  det syntes tydligt hur mycket hon uppskattade att vara där och ledaren benämnde Tuva som "en virvelvind". Jag väljer att tolka det som positivt då vi gärna vill gå dit fler gånger. Mycket trevligt tisdagsinslag!
• Hängt typ 711 plagg med tvätt.
• Har fått flera trevliga telefonsamtal av vänner. Varav ett inleddes med en utskällning.
• Konstaterar att jag fått gröt på mina nytvättade jeans. Igen.
• Konstarerade även att det var alldeles för länge sedan jag tvättade håret.
• Har fått en present i brevlådan av en bloggläsare som gjorde mig så GLAD.
• Sopat golvet på Sandras salong efter att Martin varit där och klippt sig.
• Har trosor hängandes ner från hela vår lampa över köksbordet. Det är inte någon inovativ crazy inredningstrend jag myntat utan i brist på fler tvättlinor får man improvisera.
• Jag har bytt fyra bajsblöjor. Maj gad!
• Fått en sjuktbra låt skickad till mig som jag helt hade glömt bort att jag älskar.
• Ätit Martins svingoda broccolisoppa och stora tjocka salamiskivor till som godis.
• Lagt upp en bild på Martin på fejan som skulle kunna uppfattas som stötande (/dirty) han blev sur och jag fick ta bort. Mes.
• Irriterat mig över två oöppnade inplastade Vi Föräldrar tidningar som Vi Föräldrar skickat ut TROTS att vi avsagt vår prenumeration. Så irriterande. Hinner aldrig läsa så de ligger där i plasten.
• Pratat med min mamma i Italien som har 28 grader och solar vid Gardasjön.
• Varit bitter över att jag inte har 28 grader och solar vid Gardasjön.
• Varit i skogen med Lykke och Tuva. Hade glömt att sätta på skor på henne (barnet) så jag fick bära henne hela tiden (återigen barnet, inte hunden).

"14-16 oktober slår underBARA BARN mässan upp dörrarna för nionde året i rad och erbjuder dig som besökare en dag utöver det vanliga.

Här finns unik shopping, produkter och tjänster som du känner igen och nyheter som du aldrig tidigare skådat. Här finns en uppsjö av produkt lanseringar, mässerbjudande,kunskap  och mycket mycket mer."

​ För att tävla vill jag att du lämnar en liten kommentar
där du berättar vem du är, hur du hittade till min blogg och hur länge du har läst den och gärna varför. :-)

Är det inte ironiskt att just idag som Martins väckarklocka inte ringer så väljer Tuva att sova förbi den vanliga växkningstiden som brukar vara runt halv sex. Martin fick en sån där morgon då man flyger upp ur sängen i på toaletten, borsta tänderna samtidigt som man klär på sig och sen snabbt iväg. Idag avundades jag honom inte. Själv sitter jag ute och söver om Tuva i den friska morgonluften. Den verkar fungera sövande för hon somnade betydligt snabbare än vad hon skulle gjort än om hon skulle somnat om i sängen. Det senaste är att hon kommit på att om hon håller i sig och hoppas så gungar hela sängen. Vyssan Lull tassarna gör detta möjligt. Det är självklart så mycket roligare än att sova. Men jag kämpar ändå med att hon SKA sova en stund till på morgonen innan vi tar dag. Annars blir det bara runt 9h sömn vilket är för lite. Men idag ska vi iväg på Babysång på förmiddagen och därför är det bäst att göra en snabb och säker sövning i vagnen ute. Nu sover hon och jag ska smyga in och ge mig, katten och hunden frukost innan vi tar tag i dagen. Hoppas ni sovit gott.

I fredags var vi äntligen på besök hos våra nära vänner Jenny och Daniel. Deras dotter Nova är bara tre månader äldre än Tuva och det var en fröjd att se dem båda tillsammans nu när Tuva "växt ikapp" lite. De hade verkligen nöje och utbyte av varandra och var sällan ifrån varandra när de var på golvet. Nova är en stor tjej som redan kan gå och Tuva tittade storögt på henne när hon förflyttade sig mellan sina föräldrar. Jag blev alldeles varm inombords när Nova kom gående till mig för att sen slänga sig i famnen och kramas. Hon riktigt kröp upp i knät och myste och jag hoppas så att Tuva också kommer ta efter detta när hon blir lite större. Just nu är hon mer vild än tam och det är väldigt sällan man kan ha henne sittandes i knät.

Snart blir Nova ett år och jag köpte så sent som idag en present till henne. Tänk att Nova blir ett år, det känns nästan lite overkligt hur fort den här tiden har gått. Jag minns för ett år sedan hur jag hade daglig kontakt med Jenny som hade bf den tjugonde september och vi pratades vid varje dag och analyserade sammandragningar och undrade när det skulle sätta igång. Det är så lustigt att båda våra flickor är födda den 27:e, sen har vi lilla Ella, en till bebiskompis till oss som också är född den 27:e men i maj. Hon är än så länge yngst i vänskapsbebisskaran. Men vi hoppas på fler...!

Efter att fått två påminnelser från posten om att jag hade ett paket att hämta ut fock jag till slut ändan ur och hämtade ut mitt paket med mineralsmink från Sheercover som jag beställt via Campadre. Två foundations, en rengöring och en primer och en palett med läppglans, highlights och eyeliner. Eftersom ni tjatar på mig att skriva mer om smink så gör jag det här och nu för er. Provade mineralpudret i fredags och här nedan kan ni skåda resultatet.
Jag blev faktiskt rätt positivt överraskad, det är rätt täckande men det är så jag brukar föredra det. Dessutom kan man reglera det själv, hur pass täckande man vill ha det.

Ja, jag vet att jag ser jättekonstig ut, det beror på att jag bara lagt grunden för att man tydligare ska se hur just mineralpudret ser ut. :-) Borde egentligen haft en "före bild" för jag har verkligen jättedålig hy.

Nu är äntligen min sminkväska en fröjd att botanisera i eftersom jag i samband med bröllopet köpte på mig en hel del nytt smink så nu har jag fem stycken olika underlag att välja mellan. Helena Rubinstein, olika E.L.F produkter, Sheercover, Lancome, och ett annat mineralpuder jag ej minns namnet på som jag köpt på resa.  Like it! :-)

Vad använder ni för underlag?

Med risk för att få hatmail men är det inte underbar mysigt väder som vi på östra sidan har idag? Jag är inte ironisk utan jag älskar det.


Några småbilder på skruttjejen igår som leker med min gamla boll som jag hade som liten. Lägg även märke till att bollen är färgmatchad med hennes tröja. Tuva får bara leka med färgmatchade leksaker så att det inte ser omatchat ut i bloggen. Jag skojade. Efter att vi tvångsgav henne nappen på kvällarna har hon återupptagit sin napprelation som ni ser här ovan.

Godmorgon. Mår ni bra? Jag mår bra bortsett från huvuvärk men som är aningen självförvållat. Tuva vaknade som vanligt före sex men jag har fått sova en liten stund till här på morgonkvisten vilket jag och mitt huvud är väldigt tacksamma för. Annars då? Jag kunde inte motstå att gå in och läsa på Isabella Löwengrips (Blondinbella) blogg och läsa om bröllopet som hon var på i helgen. Det var nämligen här hos oss, i vår kyrka och festen hade de på Bomans och Robert gjorde deras bröllopsmeny för 120 gäster. Och när vi ändå pratar om Robert så kan jag dela med mig av två bilder på en mallig kille som har all rätt att vara mallig. Han är med i junior kocklandslaget och det om något är en bedrift att vara stolt över.

Här har han fått sin fina kocklanddslaget skjorta med sitt namn.

Nu ska jag ta tag i mig själv, dottern och hunden och sätta fart på dagen. Vi hörs!

---

Inget går upp mot lite måndagsbitterhet:

Postat av: Anna S När man är inomhus med tända ljus och varma kläder är det supermysigt att höra regnet smattra mot rutan och vinden vina i höstlöven.
Imorse när jag skulle frakta ut två barn, väskor och vagnar till bilen var det inte lika mysigt.
Inte heller när jag inte fick plats på dagisparkeringen utan fick parkera i en stor vattenpöl på vägen. Ta ut vagnen och snabbt sätta på regnskyddet och sen försöka få ut Nicole samtidigt som paraplyet ville blåsa åt ett annat håll och vi tappade hennes nalle på marken och hon ville sitta i vagnen men jag bar henne på armen, balanserade paraplyet och körde vagnen, i uppförsbacken. Då, då var det inte jättemysigt heller.
Att jag hade lågskor utan strumpor behöver jag inte nämna va?
Men nu är jag på jobbet, skorna står och torkar under bordet och jag trycker ner tårna i den illaluktande heltäckningsmattan.

Snart kommer även jag att vara bitter då jag måste ut i regnet med både barn och hund och vår tomt är en enda lervälling och jag bävar för att gå in igen.

Mår ni bra?

(Vill ni veta vilket skärp jag tog eller inte tog?  Jag tog: ....)

Ikväll är jag hög på kärlek. Jag är så överdrivet lycklig, tacksam och glad att jag får hejda mig för att inte gå igenom hela kontaktboken på telefonen och skicka kärleksförklaringar till alla mina nära. Jag tror det började med en viss tjejs kommentar ...♥

Solen skiner och det är en otroligt fin septemberlördag. Vill dock ge dagen ett minuspoäng då jag inte kan hitta mina Timberland stövlar som hade passat ypperligt idag. Vi ska ge oss ut och köpa kräftor det är vårt mission för dagen.
Nu måste jag gå innan Tuva välter ett nattduksbord!

Se hit! Campadre har kampanj på bland annat Polarn och pyret overaller och skalsjackor samt ett jättefint trevåningsfat från Lisbeth Dahl för bara 200 spänn! :-) Tänkte att det var ett bra tips till er med en Pop overall till halva priset, den vi köpte till Tuva finns även med. Happy shopping!

Titta undet "Kids Selection" för att komma till overallerna.

Nu har det skett någonting babrytande här hemma. Jag kan nu äntligen titulera mig själv som kvinna. Jag ska förklara. Jag har två troslådor. En "snyggtroslåda" och en "fultroslåda". Nu är dagen här då jag upptäcker att min "fintroslåda" innehåller fler trosor än min "fultroslåda". Och det beror inte bara på att alla mina fultrosor ligger i tvätten utan nu äger jag fler "fintrosor" än "fultrosor". Det här känns stort. Nu är jag en kvinna med stort k. Eller, jag tar tillbaka. Jag komemr nog aldrig att tänka på mig själv som en "kvinna". Det är inte direkt så att om man googlar "kvinna" så dyker det upp en bild på "Sofie Andersson". Nej, inte direkt. Jag skulle nog mer benämna mig själv som "tjej", det känns mer bekvämt och mindre kritstrecksrandigt och fördomsfyllt.

I Martins tal på bröllopet benämnde han mig som "kvinna". Han sa något romantiskt som att jag var den "den underbaraste kvinnan på jorden" och jag vände mig om och undrade vem sjutton han pratade om. Har han varit otrogen redan den jäveln? Det tog en stund innan poletten trillade ner men så hade jag inte då mer fintrosor än fultrosor.

Egentligen borde jag släppa detta men eftersom jag är "jag" så fortsätter jag på själva trostråden och går ännu djupare. Jag måste göra ett förtydligande med vad jag menar med "fultroslåda". För faktum är att jag är stolt över mig själv. Istället för fultroslåda så skulel jag kunna kalla den för min "vanliga troslåda". För jag har nämligen sorterat ut och skänkt (nej jag skojade) slängt mina trosor som skulle kunna kallas för fula. Jag såg det inte själv utan det var en vän till mig som fick upp ögonen för att jag handlade underkläder som skulle kunna få min sambo att känna sig som en pedofil.

Ni vet jag har alltid älskat prickar, Hello Kitty, Betty Boop och såna där kitschiga mönster. Snobben? Nej, där går gränsen men jag kan hålla med om att min troslåda har mer sett ut som något man skulle kunna finna i en sjuårings byrålåda än en vuxen mogen (dock icke kritstrecksrandig) kvinna som jag. Lagom upphettsande. Men nu är det alltså annat liv i lådan eller andra trosor i lådan och jag kan nu titulera mig som: kvinna.

För att vara kvinna handlar självklart om att ha snygga underkläder.

Nej nu gör det för ont. Nu har det kommit till de läget att jag måste avregistrera mig från Campadres nyhetsbrev. Det gör för ont helt enkelt. Alla dessa godbitar till kraftigt reducerade priser men så har jag ändå inte råd. Det svider hårt i mina shoppingnerver.

Som idag, när Minnetonkas dyker upp på kampanj, dessa fulsnygga gobitar som skulle vara så härliga att strutta runt i nu i höst. Jag skulle springa där bland höstlöven med en örnfjäder i håret och sätta handen för munnen och ropa "ao ao ao ao" och sen skulle Martin svara "ao ao ao" och komma springande till mig såhär (skulle han komma SÅHÄR skulle jag begära skilsmässa). Herre gud.

Nu känner jag att jag håller på och tappa tråden men vill du stödja mig i drömmen om att få bli en indian så gå in och handla HÄR! ;-)

---

Herregud, vad har hänt med bloggen? Den är helt trasig. Någon som vet hur man lagar?!

Jag ser en man som dricker en öl på tv. Blir jättesugen och vet att vi har en starköl i kylen. Frågar min jävla make om vi ska dela på ölen för att jag är så sugen. Han svarar att han inte är sugen. Jag ifrågasätter detta och sen kommer det fram "den finns inte längre kvar".

Varför är det alltid så?
Att när jag vill ha något så har han antingen ätit eller druckit upp det?

Nu dricker jag vatten och är bitter men även jävligt glad för att Danmark troligen fått sin första kvinnliga stadsminister!
Det var verkligen på tiden. Sverige - se och lär!

Har ni någn gång suttit i en gammal Skoda och försökt köra ikapp en Ferrari? Det är en rätt bra liknelse på hur det kändes när jag och fotograf Jane satt bredvid varandra i båten och fotade. Det går liksom inte att mäta sig med henne och jag tänker inte ens försöka. Därför dissar jag mitt collage med de bilder jag hade satt ihop från i lördags och visar istället hennes som hon var snäll och skickade mig.

Först tog vi en sväng förbi Kråmö, passerade Korpen förbi Bokö Sund och sen tog vi vägen tillbaka via Hänö och den lilla smala passagen där korna brukar slussas över mellan ö och fastland. Första fotot ni ser här nedan är på Julaftons fyr som är ett känt riktmärke för vår stad. Tanken var att vi skulle gå iland och sätta oss på en klippa och dricka lite cava i solnedgången men efter ett litet missförstånd i "vem som tar med sig vad" så glömde vi glas och bubbel hemma. Men om man får säga så, så bor vi så bra till att det bara är att svänga in med båten och hämta men istället för att sitta på en kobbe så satt vi gubbande i båten och skålade. Urmysigt. Visste redan där och då att det skulle bli ett sånt minne som jag kommer att tänka tillbaka på när vintermörkret sänker sig över oss och då sommar och cava känns som ljusår bort.

Sen åkte vi in i hamnen och plockade upp Tuva som fick debutåka båt för första gången den lilla vägen från hamnen och hem!


Samtliga foton kommer från Jane.

Det där med att bli förälder... den konstanta oron. Att alltid ligga steget förre, scanna av alla faror som lurar och alltid finnas där innan det händer. Men så vet man att det är omöjligt, att det kommer komma åtskilliga ögonblick då man borde varit där, skulle ha anat. Man vill skydda mot allt.

Nu hann jag före. Såg att Tuva höll på och stoppade in nåt i munen i vanlig ordning, går dit för att kolla och att det hon plockar med och försöker få in i munnen är en geting!!! Tack livet för att vi fick slippa att erfara getingstick på Tuva, at least for now.

Läste på Marias blogg att hon fick rosor av sin snubbe. Men så gulligt då. Själv fick jag också en överraskning i början av veckan. Men inte rosor. Utan 42 ton med skit. Tack älskling.

Bilderna ovan är från det första lasset. Sen kom det fyra till (!!!).

Skaktmassorna ska användas höja tomten på vissa ställen, så det är bara att börja gå med skottkärran, hjälper ni till? ;-)

"Världen" var kanske lite att ta i, lite väl sturskt. Det hade räckt med ett rätt och slätt "godmorgon", men så är jag "jag" och måste alltid ta i så rutorna spricker och fejan blir röd. Nån måtta får deta vara, jag tar mig inte på så stort allvar att jag tror att hela "världen" är min åhörare.  Nåväl, har vi rätt ut den biten nu så jag kan fortsätta mitt inlägg? Bra.

En liten rapportering från sjukstugan där både mor och barn är dåliga. Den förstnämda mår snäppet sämre än den andre, men nummer två ser ändå till att det blir ett himla sjå och uppståndelse kring denne. Okej, sätt inte latten i halsen nu du mammabloggare, (/mamabloggare) jag försöker inte att tävla om vem det är mest synd om med min dotter. Jag vet att jag redan är chanslös. Hon tar till såna fulknep som att gallskrika rätt ut. Det kallas fusk och jag tävlar inte med fuskare.

Hur mår ni idag? Har ni sovit gott? Eller ännu viktigare - vad tycker ni om mitt sexiga morgonrufs? Blir ni inte lite sugna? Jag vet att ni vill.

Gå in på Viktorias blogg och känn hur sötsuget pockar på. Jag blir så kär i hennes skapelser att jag vill slicka på skärmen. Gå in och inspireras du med! :-)

...vaknar jag upp, har knappt koll på vilken dag det är, var jag är eller vem jag är. Har sovit i närmare tre timmar och vaknar upp till era fantastiska, underbara, charmiga kommentarer. Tusen tack! Ni är världens bästa som skriver till mig och delar med er av era dagar. Vad sägs om att gästbloggga hos mig? Ni kan få ta över! :-)

Ska försöka ta mig tid att svara er personligen lite senare men nu ska jag ta mig hemåt till man och barn (har sovit hemma hos mamma för att få lugn och ro).

♥Puss på er världens finaste läsare♥

Jag är fortfarande dålig och mår inget vidare. Så idag får ni skriva till mig istället och dela med er av er vardag och berätta hur ni har det. :-)



Vardagsbilder, jag längtar efter vardag och att få känna mig pigg och frisk. Nu verkar det som om även Tuva blivit hängig och det är lite too much att ta hand om både sig själv som sjuk samt en sjuk bebis. Tur att vi har världens bästa man/pappa som rycker in när det behövs.

Har fått en migräntablett av Martins snälla kollega med namnet Sumatriptan Teva 50mg som tydligen ska göra underverk. Någon som känner till?

Ja, jag att det inte är snyggt med Uggs om att det är fjortisvarning att bära dessa.

Men! Jag avskyr att frysa och jag älskar mina fårskinnsstövlar så därför

blir dagens tips att Campadre kör mer än halva priset på Uggs, både de klassiska och

andra modeller. Skynda fynda HÄR!

Efter bröllopet drabbades jag av panik, jag höll på att skriva livskris men jag har redan överdrivit tillräckligt med att skriva att jag fick panik så jag behöver inte ta i så jag spricker. Ni kommer nog ändå att förstå att från att ha haft så mycket att tänka påå och planera inför, dag som natt så gick jag sen till en helt tom agenda och en känsla av "vad händer nu"/"är livet slut nu". Okej, nu överdrev jag igen. Men efter bröllopet hade vi verkligen ingenting inplanerat. Inte ens en BVC tid. Så jag fick en knäpp och började styra upp saker och ting och innan jag visste ordet av så visar det sig nu att vi är uppbokade varje fredag och lördag ända fram till december. Eller det finns två helger som hänger löst i november. Men ändå.

Jag kan ta fram mina kalenderblad och titta på de och njuta av allt roligt som väntar oss. I lördags bokade vi ytterligare en helg för något extra kul. I december ska jag, Martin och Tuva åka till Köpenhamn. Det ska bli kollosalt mysigt. Martin har aldrig varit i Köpenhamn och jag ser fram mot att gå på julmarknad på Tivoli, strosa på Ströget, besöka Illums bolighus, Lisbeth Dahl butiken, kanske äta middag på Gråbröders torg, köpa födelsedagspresenter och julklappar till Tuva. Vi ska ha det så bra! Jag längtar samtidigt som jag ser fram mot allt annat kul vi har inplanerat!

OBS! Det här inte vår bröllopsresa.

Ja, jag vet. Jag är galen. Och jag blir mer och mer galen för varje år för min längtan efter julen kommer allt tidigare år efter år. I år är det dessutom sista julen i stugan. Man kan säga vad man vill men på julafton finns det ingen mysigare plats att vistas på än i vår lilla stuga. Jag lovar. Jag går "nuts" varje jul och pyntar redan första advent för att få ut maximalt av myset. Martin skojar jämt om att jag är psykiskt störd som har sex stycken flyttkartonger med bara julpynt. Jag vet, han har nästan lite rätt för en gångs skull. Man skulle kunna säga att den nya boden han byggde bara är till för julpynt. Så galet är det.

Idag surfade jag in på Green Gates hemsida och julkänslorna kom över mig så fort jag fick se den härliga bilden här ovanför. Jag älskar Green Gates varor. En kärlek som verkar hålla i sig år efter år, det är främst de olika mönstrena jag tilltalas av. Man blir så glad! Därför samlar vi på deras olika lattemuggar och jag blir glad varje gång jag får dricka ur mina busiga och charmiga udda muggar.


Gjorde ett litet inspirerande bildcollage med bilder från GreenGate, och jag älskar allt!

Någon annan än jag som fått julkänslor redan?

Anonym om HEMMA HOS OSS:

Sofie, kan du inte berätta lite mer om hur det funkar att ha dusch, tvättmaskin osv. i ett enskilt hus på tomten? Vi funderar på att köpa ett hus med "tvätt- och duschbod" :)



Något vi har lärt oss är hur anpassningsbar man är och hur fort det går att anpassa sig och vänja sig av med tidigare bekvämliheter. Att ha duschen och tvättmaskinen i ett annat hus är inga problem alls. Man hittar lösningar till allt. Det första året bodde vi helt utan dusch och tvättmaskin och då fick vi tvätta och duscha hos mamma. Går det att undvika så rekommenderar jag det för där kan jag erkänna att det var lite besvärligt. Men även då minns jag att jag sade att det jag ändå saknade mest är en diskmaskin så har ni möjlighet till det så ta den. En vardagshjälte som jag värdesätter mer än dusch, wc och tvättmaskin.

Att behöva ta sig ut för att duscha är ingen big deal at all. Inte ens på vintern. Du är fortfarande så varm i kroppen att du inte hinner känna av kylan när du går mellan duschen och boden. Jag lovar. Visst ilar det till i tårna när du får in snö genom foppatofflorna. Att tvätta i ett annat hus upplever jag som det minsta bekymret i världen, bor du i lägenhet så har du oftast tvättstuga och nu slipper du i alla fall krångla med tvättider. Så ser jag det.


Lycka till med husplanerna, berätta gärna hur det går eller fråga gärnaom du undrar något mer!

Här ovan ser ni en massa snygga höstnyheter från Elodie details. Har ni några favoriter? Jag har då sannerligen mina.

Eftersom jag går omkring och skräddarsyr Tuvas vinteroutfit och redan har köpt hennes overall är det ett tydligt tecken på att jag har alldeles för mycket tid. Just nu är jag på jakt efter en varm, härlig och tuff vintermössa och jag tror bestämt att jag funnit "The one" hos Elodie details. Det är den skogsgröna cargo mössan jag är ute efter som ni ser på bilden här ovan. Har tyvärr inte sett den i någon webshop, är det någon som vet var den finns till försäljning? Borde kanske maila och fråga Elodie details om de har den i sin butik men om någon anna vet svaret för ni gärna skriva det till mig.

Är även helt såld på "Cheetah" kollektionen med leopardmönster. Spana in åkpåsen. Galet snygg. Ser ni på bilderna här ovan så är den åkpåsen till just vår helsvarta vagn. Så snyggt. Vill ha, vill ha, vill ha! Frågade precis min jävla älskade make om han tyckte att det var en god idé med en till åkpåse. Det tyckte han inte. Too bad. Nåväl, mössan ska Tuva i alla fall ha, det är då ett som är säkert!

För några veckor sedan kunde man registrera sitt intresse på förstasidan till blogg.se om man var intresserad av att gå med i en testpanel för Yves Rocher. Efter att flera gånger klickat vidare från reklamen till inloggningen så fyllde jag tillslut i mitt intresse. Vet ni, idag fick jag ett mail om att jag kom med i testpanelen för "Yves Rocher Review team".

Jag har aldrig tidigare blivit sponsrad eller liknande i samband med bloggen, allt jag tipsat om har varit på mitt eget initiativ och det enda jag tjänat på bloggen är nya bekantskaper. Så kommer det även att vara nu, jag lovar att ge en ärlig och rättvis bild av det jag får prova och alltid skriva när jag är sponsrad av något. Vilket även var ett krav från YR´s sida vilket jag tycker är förtroendeingivande och seriöst. Det här ska bli kul!

Varsågod. Er önskan, min lag. Ni ville se hur det ser ut i rummen där vi bor och här får ni ett rörigt ihopplock av tidigare publicerade inredningsinlägg. Observera att jag inte är ute efter att fiska berömmande kommentarer. Utan jag är mäkta tröttt på att bo som vi bor och det här är inte något "inspirationsinlägg". Nu ska jag ta över nattningen av liten, vällingdax!

VARDAGSRUM/ALLRUM:


KÖKET:

SOVRUM:

För er som inte hängde med var planerna med ommålningen ett skämt. Varsågod att skratta. Ha ha. Men Norrlands Hanna önskade bilder från huset så jag håller på att sätta ihop lite bilder från samtliga rum. Vilket inte är så många eftersom vi bor i en trerummare på mindre än fyrtiokvadratmeter. Känn på den ni. Nu har vi bott så här sen augusti 2008. Tre år. Vi börjar bli mäkta trötta på detta. Speciellt eftersom vi nu är fyra i hushållet. Men nästa sommar sätter vi fart med husbygget. Då ska hela rasket rivas!

Därför tog jag äntligen tag i saken och avregistrerade mig från bland annar VistaPrints reklamutskick som min mailkorg dagligen blir trackaserad av...


Har även haft tid och pysslat med annat som att svara på mail, rensa inkorgen, installera nya saker på min lilla dator, rensa lite bilder och lite annat smått och gott. Tack för alla frågor som ramlar in, det är jätteroligt och de jag inte svarat på ska jag svara på nu.

Idag får ni passa på att ställa frågor och önska inlägg m.m. Idag är jag er.

Det är vansinnigt tråkigt att vara förpassad till soffan och sängen så det är mycket välkommet med trevliga små frågor för idag har all tid i världen att besvara er. Har redan fått önskemål om att visa lite bilder hemifrån, vilket jag känner att jag bombat er med i år ut och år in. Och i detta nu så ser det allt annat än angenämt ut men vi kan se vad jag kan rota fram. Har hittat en helt underbar blogg som jag måste tipsa er om också.

Nu ska jag ta tag i att svara på en massa mail som ligger och väntar på mig, äntligen! :-)

(litendelavmig@hotmail.com når ni mig på om vi inte ses bland kommentarerna)

---

Jonna om TILL SÄNGS:

Kan du inte videoblogga? Det vore jättekul att se och höra dig!

Svar: Haha, videoblogga? Jag skrattar högt då jag INTE är i något befintligt skick att varken höras eller synas. Kanske en annan dag. Men jag har gjort det tidigare, kan leta upp de inläggen ... :-)

Maria om TILL ER TJÄNST?:

Vad händer med stugan nu när ni ska bygga hus? Ska ni verkligen riva den?
Tycker din blogg är supermysig, måste vara himla kul att kunna titta tillbaka i arkivet. Får nog ge min blogg en chans till...hehe! lycka till med allt! kramar

Svar: Ja, hela huset ska plockas ner och rivas. Såvida du inte vill komma och hämta det. Varsågod, gärna för oss, du kan få det i present av mig ... ;-)

michaela om TILL ER TJÄNST?:

hur skulle du reagera om du fick reda på att du var gravid igen? ;)

Svar: Jag skulle bli jäkligt förvånad, det är då ett som är säkert!!! :)  Vadå är du på smällen igen??? ;-)
Pernilla om TILL ER TJÄNST?:

Blir det någon bröllopsresa!?.. Lite nyfiken då ni fixade pass!
Krya på dig!

Svar: Kan jag ge din fråga till min "kära" make så kan han få besvara den istället? Tanken var att vi skulle åkt till Nice bara ett par dagar efter bröllopet. Vi hade fixat pass och allt, men så blev det aldrig av att vi bokade. Och där är vi ännu...
Vi får se, nu känns det för sent att åka o dessutom är vi uppbokade till december på annat (kul). Kanske nästa år? hoppas jag...

Postat av: Ullis

Jag är lite nyfiken på vad ni bestämde er för att gravera i vigselringarna? Tror inte jag läst det. Krya på dej!

Svar: I min vigselring står det "För alltid" samt bröllopets datum.

Postat av: Karin

Vad har Tuva för huvudmått? Jag vet att jag tjatar, men ge mig det så ska hon få något av mig!:)

2011-09-12 @ 14:19:45
URL: http://hostosabiten.blogspot.com

Svar: Men underbara människa!!! Okej, jag ska leta upp ett måttband nu på direkten!! (Gode gud var har vi sånt)...;-)

Har precis vinkat av mina käresta i regnet. Den äldre kan inte hålla sig borta från praktikplatsen då telefonen ringer i ett så han tar med sig Tuva till praktiken (/som allt mer än oftast går under titeln "jobbet"). Ska bli ytterst spännande att få en redogörelse för hur detta har gått. Tuva ser minst sagt taggad ut på att få följa med pappa till "jobbet".

Här hemma har vi en riktig höstdag. Regnet fullständigt vräker ner och med jämna mellanrum flyger jag högt i taket då de spränger på grannens trädgård för att anlägga kommunalt vatten och avlopp. Runtomkring oss är en enda stor gyttjepöl, allt är uppgrävt och nu när det har regnat så mycket kan ni ju föreställa er hur mysigt det är. En bra dag att vara sjuk på med andra ord. Men det går verkligen ingen nöd på mig idag, jag har det så bra. Martin tar hand om både Tuva och mig och i detta nu är det nästan lite "mysigt" att vara sjuk. Så här lugnt och avslappnat har jag inte haft den sen jag var gravid. Men då hade jag så förbenat ont så då kunde jag inte slappna av av den anledningen.

Tuva har börjat vinka, hur sött är inte det?
Men det sötaste är nog när hon pekar på spindeln i "Imse Vimse", om jag frågar "Var är Imse Vimse" så oavsett sida så pekar hon på spindeln. Mitt hjärta jublar av flera anledningar, dels av utvecklingsframsteget men dels för att det är ett sånt tydligt tecken på att hon hör. Ett nytt kommunikationssätt i samförstånd. Så häftigt!

Idag har jag vaknat upp riktigt brakförkyld. Martin tog det kloka beslutet att stanna hemma från sin praktik vilket jag är honom evigt tacksam för. Dagens plan är alltså att bara få vara sjuk och så kanske jag "äntligen" får tid att ta tag i kommentarer, svar och mail som jag borde svarat på. Helst igår. Idag är alltså en bra dag att ställa frågor och då få snabba svar.

Vi hade ett väldigt mysigt besök igår. Jane och Robin var hos oss och satte guldkant på vår lördag. Kvällen inleddes med en båtfärd och avslutades runt midnatt. En mycket mysig och angenäm afton med våra nyfunna vänner.

Tänk om om inte jag hade fått den där kommentaren.


Då hade vi säkerligen aldrig fått lärt känna Jane och Robin. Tina, finns du där? Jag vill tacka dig.
Livet och ödet är så mäktigt och häftigt. Jag försöker verkligen att ta vara på och hålla kvar vid alla fina stunder, möjligheter och guldkorn som livet ger. Jane och Robin är sådana guldkorn.

Det här är nästan lite privat för mig att skriva om men det senaste året har jag utmanat mig själv och mitt självförtroende med att våga bjuda in andra mer. Det har inte alltid varit lätt men jag har utmanat mig och inte låtit mitt bristande självförtroende få mig att stå tillbaka för det jag verkligen känner och vill. Jag har vågat mer.

Och som jag vunnit på det.

Jag och Martin har verkligen dragit högsta vinsten i vänskapslotteriet.
Vi är omgärdade av så godhjärtade och fantastiska människor.

Det var ju ytterst märkligt sammanträffande att att jag skulle gå och få feber och bli dålig samma dag som jag ska göra någon form av träningsgrej. Kan det tyckas. Men så är det. I detta nu ligger jag nerbäddad. Tuva är hos min mamma och Martin skövlar våra rhododendronbuskar. Han är helt brutal och hugger av dem nere vid roten. Jag som hade hoppats på att man kunde tagit vara på dem och flyttat men si icket. Han försökte sig även på att jämna syrénbusken till marken men där var jag på min vakt och högg ifrån. Nu ska jag återgå till att vara ynklig och sjuk innan Tuva kommer hem. Då blir det full rulle och det finns inget utrymme för någon självömkan och vila. 

Nerbäddad i soffan med favoritlakanen från H&M HOME. Fransk romantik - I love!

Fick ett sms av Sandra i veckan: "jo, får jag kidnappa dig på söndag kl.17.00 eller kanske 16.30. en överraskning. en kul grej tror jag ..".

Självklart svarade jag ja till detta och har varit nyfiken hela veckan på vad det är som ska ske.
Åh, ni som känner mig kommer må så gott och skratta så mycket nu. Jag är så grundlurad. På frågan varför jag inte fått vetavad vi ska göra svarade hon idag: "nej för då kanske du bangar". Och hon hade så rätt.

Det enda jag vet är att jag ska befinna mig 16.45 på en viss plats och iklädd vissa speciella kläder.
Kläder av den värsta sorten.


Träningskläder.

SANDRA I HATE YOU!!!! ;-)

Okej, inte dagsfärsk/veckofärsk har glömt att publicera det här collaget med bilder fångade från mobilen but here you go! En vecka med mig! :-)

(Tidsinställt inlägg håller på och målar boden i detta nu)

Godmorgon. En vacker semtemberlördag står utanför dörren och idag har vi mycket angenäma planer. Det blir en lugn förmiddag och lite senare får vi besök av nyfunna underbara vänner som vi lärde känna i samband med bröllopet. Kan ni gissa vilka? Om vädret vill oss väl tar vi en tur med grannens båt.

Jag har fått kontakt med en duktig tjej som åtagit sig att fixa med min bloggdesign och jag hoppas att jag äntligen ska få tid till att författa ihop ett mail med mina tankar och önskemål. Den tiden ville inte infinna sig igår.

Nu ska Tuva få sin morgongröt och leverpastejsmörgås. Intresseklubben antecknar.

Hallå där alla fredagsmyslovers. Sitter ni där uppkrupna i soffan med lådvinet och en bit brie som sällskap och fredagsmyser? Helt rätt. Jag sippar på en zinfandel och stör mig på musiken som spelas på Spotiy. Men nu bytte jag precis till Antony & The Johnsons som min fd kollega introducerade mig för. Love it! Vi har precis ätit middag, lammfärsbiffar med fetaoströra, palsternackssticks och kokade rödbetor. Smörstekta kantareller som vi fptt av våra grannar. Och en liten sallad på det.

Nu ska vi äta var sin macaron (ja, vi köpte det idag igen) och fortsätta att dricka rödvin och prata om livet.




Avslutar med en bild från bröllopet. Min stagedive. Ett självklart inslag. Om du gifter dig - lova att du gör en stagedive. Det är makalöst underbart. Det här var den lyckligaste dagen i mitt liv.

Kopierade över drygt tretusen bilder från mobilen till datorn här om dagen. Oj, vad roligt det är att gå tillbaka på en liten tidsresa på ett år och se vad man dokumenterat med mobilen.

Klockan var någonstans runt åtta på morgonen. Vi hade ätit frukost (Martin åt och jag satt mest och var nervös), mamma hade hämtat Tuva och Sandra hade anlänt. Martin, Jane, Sandra och Robin följde med till hotellrummet och där skiljdes jag och Martin åt. Ni ser "hejdåpussen" på bilden där ovan. Jane fångade verkligen allt. "Hejdå, nästa gång vi ses är i kyrkan". Vilken känsla. Hela mitt inre var som en bubblande vulkan, hela jag var som Eyjafjallajökull på väg att explodera. Så mycket känslor. Robin följde med Martin för att vara med "grabbgänget" och dokumentera deras förberedelser (Robin är fotograf Jane´s fästman och vid större fotograferingar även hennes sidekick, även han är väldigt flitig med kameran). Sandra la mig på sängen för att se över min ögonfransförlängning som hon hade gjort på mig några dagar tidigare. Några hade lossnat så hon kompletterade med nya. Jane gick omkring i rummet och vred och vände på saker och kameraklicken avlöste varandra. Någonstans där infann sig mitt lugn. Sandra var här. Allt skulle bli bra. Jag låg på rygg och var tvungen att ligga blickstilla och den där onda värken i magen av nervositet försvann och allt blev bara mysigt.

Sen ringde Jenny, som var vår toastmaster och berättade att hon snart var framme och att hon pratat med bandet och att bandet som åkt från Västerås redan var framme då de hade åkt supertidigt på morgonen. Det där bandet vi hade... Ska berätta mer om dem i ett eget inlägg men kort sagt: utan de - vad hade vårt bröllop varit bandet... Jenny den stackaren fick på en gång en lista med alla saker hon skulle fixa (nu var den något förkortad, den första listan jag mailade var på två A4 sidor) haha. Stackars Jenny. Säger samma som om henne som om bandet, eller ännu mer om Jenny; vårt bröllop utan Jenny - det hade varit ingenting. Men mer om det i ett eget inlägg. Jag fortsätter att berätta om bröllopsmorgonen.

Martin var på sitt håll och fixade och förberedde inför brudskålen som vi skulle ha i min mammas trädgård, till sin hjälp hade han sin bestman och sina bröder och Robin som nog både hjälpte till och fotograferade. I hotellrummet höll jag och Sandra på att fixa med mitt hår. Lite senare kom tjejerna, Michelle och Anna som då var mina blivande svägerskor. Alltså Martins bröders sambos. Vi skålade lite i bubbel och tjejerna hade ett eget rum som de gjorde sig i ordning i och sprang emellan för att umgås med oss. Michelle fick i uppgift att sy mitt strumpeband som jag ville "pimpa" med ett hårband som jag hade köpt på H&M. Innan var den vanligt vit med spets men Michelle fick dit både blomman och bandet. Så chickt. Jane har fångat det på bild när Michelle sitter och syr på mitt strumpeband och det är något speciellt med den bilden som värmer mitt hjärta. Alla de där småsakerna med hur folk engagerade sig och hjälpte till, det är så oerhört fint att mitt hjärta svämmar över. Efter allt vi varit med om genom vår bröllopsdag har mitt hjärta svämmat över flera gånger om. Eyjafjallajökull inom mig har haft sitt utbrott om man säger så, men som tur var bara ett euforiskt sådant som inte lämnade kvar några askmoln på himlen.



Under tiden som jag hade lyxen att bli tillpiffad fanns det dem som hade det mindre lyxigt. Toastmaster Jenny och hennes sambo samt Bestman Oskar, brorsan Henrik som åkte fram och tillbaka och runt hela staden fr att fixa och köra runt på saker. Hela tiden var det nåt nytt som i panik skulle fixas. Vi hade tre hjärtskyltar so skulle upp på olika platser i staden (en snoddes på natten), ballongar skulle blåsas och upp, vigselprogram och mina extraskor (par nummer två) skulle lämnas i kyrkan. Bandet skulle lämna sina saker i stugan vi hyrt och Jenny skulle visa dem tillrätta att rodda både i kyrkan och på festplatsen. Blommor skulle hämtas. Både till oss tjejer, killar och brudnuketten skulle lämnas i kyrkan. Sen i sista sekund kom jag på att vi glömt kora vår piedestal från oss till festplatsen som min brudbukett sen skulle stå på. Alltså, det här är bara en bråkdel av det kaos som våra nära ställdes inför. Jenny fullkomligt slet på festplatsen för att försöka tillgodose alla mina önskemål på hur jag ville att det skulle dekoreras och utsmyckas. Jag hade gjort flyttkartonger och kassar och på varje grej fanns det en lapp med hur jag ville att det skulle dekoreras. Till slut fick jag ringa och tvinga Jenny till oss tjejer på hotellrummet för annars skulle hon aldrig hinna göra sig i ordning.


(Dessa bilder är tagna av Janes kille Robin som också är väldigt duktig med kameran)

Efter att jag och Martin hade pussat varandra hejdå fick Martin tillsammans med killarna åka och fixa med en massa saker. Sen var Martin med hans lillebror och Robin hemma hos hans lillebror som bor väldigt passande med krypavstånd till kyrkan. Skulle Martin börja få kalla fötter skulle killarna lätt kunnat släpat honom fram till altaret. Meningen var att killarna skulle ha sitt "förpepp" där men flera av dem var som jag skrev innan ute och fixade med all bröllopsbestyr. I efterhand har jag fått höra roliga historier om hur Martins storebror gjorde ett rekordsnabbt ombyte med duschning, rakning och påklädning på tjugo minuter. Bestman Oskar fick panik när hans frack var flera storlekar för stor men det visade sig som tur var att han hade tagit Henriks. Robert hade förberett rediga mackor till alla killarna och de hade även champagne som vissa av dem bara han smutta på innan det var dags att bege sig till kyrkan.



Sen kom min Jenny med buller och bång. Äntligen. Hon rusade in i duschen och plötsligt var vi alldeles ensamma och då passade jag på att ge dem mina små presenter som jag köpt som ett litet tack för allt de gjorde för mig till bröllopet. Först hade jag tänkt att ge dem någon form av upplevelse men så ville jag ge något som alltid skulle finnas kvar och något som de själva aldrig skulle köpa sig. Jenny fick ett halsband från Efva Attling och Sandra fick ett armband från Marc Jacobs. Och det var verkligen bara små saker i jämförelse med alla stordåd som de gjorde för mig. Går inte att tacka dem nog. Efter den lilla present utdelning så började vi alla att sminka och fixa oss. Mitt hår var klart och jag fortsatte med min make up som jag gjorde helt själv. Jane stod över mig och fotade varje litet penseldrag som jag tog men vid det här laget så var jag så van att kameran inte bekom mig. Tvärtom. Jag kan erkänna att jag njöt lite av att vara i fokus för kameralinsen. Linslus som jag är. Men jag njöt även av att rummet fullt av mina nära tjejer som fixade sig till höger och vänster och utnyttjade varenda liten spegel som fanns i rummet. Mamma kom sen och gjorde oss sällskap och tog på sig sin klänning och jag han även med att lägga lite smink på henne, hade velat göra mer men hann tyvärr inte. Hade även planerat att sminka Jenny men tyvärr fanns tiden inte där. Den där morgonstunden gick så fort. Michelle hade gjort smörgåsar till alla oss tjejer, riktiga lyxmackor och hon vet att jag är kräsen med brie (äter inte det vita) så hon hade skurit bort den vita kanten på min smörgås. Så himla gulligt och sånt som känns i hjärtat. Jag tryckte i mig lite av smörgåsen och sköljde ner med rosa bubbel.

Det finns så mycket småminnen som jag vill skriva ner för att aldrig glömma. Ska avrunda det här inlägget nu men ett starkt minne är när Anna och Michelle (mina blivande svägerskor) ska gå och jag sitter i bh och shorts men med sminket och håret klart och när Anna får se mig så börjar hon gråta. Hon viftar med handen framför ansiktet, stapplar fram att hon tycker jag är så fin men att hon måste gå innan hon börjar gråta. Sen så gick hon men kom tillbaka då hon glömde det ena efter det andra och hon både fnissade och grät. Ett av alla dem fina minnen jag aldrig vill glömma. En stund senare fick jag ett sms, 12:55 där hon skrev hur fin jag var. Nu börjar jag bli alldeles blödig igen så jag ska avsluta här. Nästa inlägg kommer handla om påklädningen och vägen fram till kyrkan. Efter det börjar det roliga...vigseln, fotograferingen och inte minst: festen!

---

Alla bilder (förutom de på killarna) är tagna av världens gulligaste, raraste, sötaste, finaste, varmaste, proffsigaste, duktigaste, bästa fotograf och adressen till henne är: www.felicitasfoto.se

Vår Ost & Delikatessbutik har börjat sälja Macarons i olika färger och smaker. Trots att jag varit i Paris två gånger har jag aldrig smakat dessa små läckerbitar men igår gjorde jag min Macaron debut tillsammans med mamma. Jag tog den rosa, hallon, och mamma tog den gröna, lime. Och vet ni, det var ljuvligt gott!

I skrivande stund har jag en liten paus från skrivandet av mitt bröllopsinlägg. Det kommer alldels snart och det är jättelångt. Är så himla glad och nöjd över kvällens nattning som gick över all förväntan. Nu blir det bara bättre och bättre för varje kväll och sen en vecka tillbaka så är det redan helt okej nattning men nu är den alltså som en dröm. Hon somnar nästan direkt! Det är så underbart och fantastiskt och.... jaa.. det känns så bra. Äntligen.

Nu ska jag skriva klart på det sista i mitt bröllopsinlägg, sen ska vi se på vår deckarserie som vi följer just nu. "Morden" den gick på SVT förut men vi såg den inte då men den passar jättebra att se nu när det blivit mörkt och höst.

Kram och go´kväll på er i stugorna!

PS - Tyvärr hittade jag ingen som kunde göra bloggdesign så ni får dras med den här gamla så länge.

Alla bilder ovan är tagna av vår bröllopsfotograf Jane www.felicitasfoto.se

Här är en enkel och snabb förrätt jag gjort två helger i rad:

Dela en mini baugette. Häll över rikligt med olivolja, flingsalt och vitlök. In i ugnen.
Lägg ruccula på en assiett, ta ut baugetterna ur ugnen och lägg på fatet.
Lägg på soltorkadetomater, kronärtskockor, lök och chillis på baugetten - jag använder "San Sebastian" från Ridderheims. Hyvla över lite parmésan. Sen är det klart för servering!

Kan förövrigt rekomendera det flesta produkter från Ridderheims, de har mycket goda delikatesser, korvar, tapasplock och liknande.

Igår var det ett riktigt ruskväder hos oss. Då fick Tuva anledning att inviga sin nya skalsoverall från Polarn och Pyret, samt gummistövlar från Småfolk och mössa från KappAhl. Hon ser så stor ut i overall och stövlar. Nästan som ett barn. Är för övrigt väldigt nöjd med overallen och den känns som ett bra köp inför hösten.



Är det inte typiskt? Tuva vaknade med sin far tidigt imorse och efter mycket om och men fick jag henne att somna om efter sju i sin säng. OCH HON SOVER ÄNNU! Med nattblöja och allt. Säkert har den läckt igenom men det får det vara värt! Haha. Nu ångrar jag att jag själv inte tog vara på tiden och sov men inte visste jag att hon skulle sova i tre timmar!!! Lär ha en väldigt pigg och glad tjej idag!

Ida: Ja, det är en skalsoverall från Polarn och Pyret. Vi har 68 på den men vill du att hon ska kunna ha den i vår är det bättre att ta en större storlek! Tuva kommer inte att kunna ha sin i vår. Lycka till! :-)

/ni ville veta mer om hur vi använder 5- minuters metoden och tänker kring den.

När jag för en tid sen berättade att vi använder oss av den både bejublande och kritiserade 5 - minuters metoden var det flera av er som ville att jag skulle berätta hur vi gör och tänker kring den. Först trodde jag att jag skulle bli kritiserad i bloggen men efter att fått så mycket kommentarer där ni står bakom och vill läsa mer tänkte jag gå er önskan till mötes.



Tuva har alltid varit krånglig med sömn. Vare sig det är en middagslur eller nattvilan. Allt har skett under ljudliga protester och ett kämpande in i det sista. Att sova och vila är totalt överskattat och redan som liten började detta. Tuva åt mycket på natten, jag nattammade henne och när amningen försvann så ersatte vi nattamningen med att ge henne mjölkersättning eller välling på natten. En vis kollega sa till mig en gång "man är aldrig pedagogisk med sina barn" efter att vi fått påståendet från en förälder att vi måste vara så himla bra med våra barn eftersom vi har det yrket vi har. Och min kollegas svar stämmer så väl. Man vet men man gör det ändå, man är inte pedagogisk med sina egna barn. Speciellt inte på natten efter att barnet vaknat en gång i timman och vägrar somnar om. Så ja, vi gav henne "flaskan". Tro mig, det var och är ibland även fortfarande det enda som kan få henne att somna om.

Vid fyra månader började hon sova i sin vagga hela nätterna. Hon gick även och la sig på kvällarna och tekniken för att få henne att somna var då att vagga henne till sömns. Vaggning eller mat var sen de enda sätten för att få henne att somna om ifall hon vaknat. När jag inte kunde amma längre som hon sen hela nätterna i sin vagga. Eller jag rättar mig; hon låg sen hela nätterna i sin vagga. Ni förstår.



När spjälsängen kom in i bilden fick vi svårt att få henne att komma till ro. Efter att vi fått på Vyssan Lull tassar att gunga sängen med blev det lättare att få henne att somna om på nätterna. Men flaskmatningen fortsatte och även i sängen innan hon skulle sova. Läggningarna tog längre och längre tid. Nattningen blev ett orosmoment som man våndades inför. Kvällarna försvann, det blev en kamp som inte alls kändes bra. Hon började vakna allt mer och mer på nätterna. Vi provade det mesta vi kunde komma på. Till slut var vi tvugna att testa något nytt.

Det var då jag beslutade mig för att prova 5-minuters / somna själv metoden. Jag började med att läsa om den på internet och hade högläsning för Martin under de avsnitt där det stod att "studier har visat att det inte påverkar barnet på något sätt att det skrikit sig till sömns". Citeringen var inte korrekt som ni kanske förstår, men det var så jag kände in för den. "Tänk om hon får otrygga bestående men av den skräckfyllda nattningen".



Sen fyra månaders ålder har vi alltid haft väldigt konsekventa och bra kvällsrutiner som vi är mycket nöjda med och som vi fortsatte med. Att alltså göra samma sak, varje kväll, så att barnet känner igen ett mönster och vet vad som väntas och som komma skall. Det inger trygghet hos barnet. En förändring vi gjorde ta bort den dumma flaskan hon innan fått i sängen, kvällsvällingen. Hon somnade ändå inte av den vilket var förhoppningen och anledningen till att vi gav den i sängen. Sen är det heller inte en god idé att dricka välling efter tandborstning men det blir det fortfarande eftersom det lilla monstret fortfarande äter på nätterna. Vi gjorde en ny mysig rutin kring kvällsvällingen, sen blev det tandborstning och därefter läggning. Sen la vi henne och sa god natt och lämnade henne.

Om man läser om 5 - minuters metoden så står det att de flesta familjer "klarar den nya invanda metoden på 3-4 dagar". Det skulle visa sig att vår dotter självklart skulle vara ett avvikande fall. Det har tagit upp till en månad. Var det då en fungerande metod kan man ifrågasätta? Svaret kommer vi aldrig få, men vi var tvugna att ha något att försöka att konskvent hålla kvar vid. En livlina för att inte gå under. Okej, nu kanske jag överdramatiserar men att hela tiden få rubbad nattsömn och evighetsnattning tar något evinnerligt på ens krafter. Samtidigt kom en krisig utvecklingsfas, den beryktade "8-månaders fasen". Då barnet blir mer medvetet och inser att det är sitt "eget jag" en egen individ och då även att den inte sitter ihop med föräldrarna. Kallas även "separationsfasen". Kanske inte var det bästa att börja med 5 - minuters metoden mitt upp i detta, men vet ni. Ingenting fungerade. När hon sen vaknade utom sig på nätterna och vi till sist la henne hos oss så blev det bara ännu värre. Man skulle ju kunna tro att hon i sin separationsfas skulle bli trygg då jämte oss i sängen, men icket.

Vi var väldigt utmattade i slutet av den krisiga 8-månaders fasen. Vi kämpade på med att försöka få henne att somna själv, men det blev alltid under ljudliga protester till hon sist resignerade. Nattsömnen var sen en katastrof. Hon vaknade upp mot en gång i timman. Dagarna var också stormiga. Hon var klängig och varje moment i vardagen kändes som ett krismoment. Matstunderna var allt annat än angenäma. Hon tappade matlusten.

Men sen mina vänner så vände det. Protesterna vid läggningen blev färre och hon somnade sen smidigt. Hon började äta riktiga portioner av maten och visade allt mer intresse för det vi serverade. Och hon vaknade färre gånger på natten. Hallelulja. Vi är inte där vid den perfekta nattningen och nattsömnen, jag tror inte att den existerar. Men det är bra mycket bättre och vi har en nöjdare dotter och nöjdare föräldrar.

Det är svårt att göra en utvärdering av 5 -minuters metoden. Man kan ifrågasätta sig själv och analysera om det hade blivit annorlunda om vi gjort på något annat sätt och vis. Det tog sin lilla tid men nu är vi där. Jag ser det som att vi har hjälpt henne att komma till ro och få en bättre mer ihållande nattsömn och även gett henne trygghet och självkänsla i att kunna somna själv. Och, hon får inga men av att "skrikit sig till sömns", hon är arg inte förkrossad.



Nu ser nattningen ut som så att vi går och lägger henne, pussar och berättar att hon såklart är det finaste på jorden men att hon nu ska få sova. Sen lämnar vi henne med huvudet på huvudkudden. En ny grej som vi kör med är att ge henne nappen. Tuva slutade att använda napp vid fyra månader. Var helt ointresserad men nu har vi med en gnutta tvång återinfört den till nattningen och hon sover bättre med nappen. Efter en stund hör vi henne inne från sängen och då väntar alltid samma syn. Tuva står upp i spjälsängen och gnyr efter oss och blir glad när vi kommer. Då lägger vi henne bara tillrätta och talar om att hon ska sova. Och vet ni? För några nätter sedan behövde jag bara gå in en enda gång och lägga henne tillrätta innan hon somnade gott. Det känns så ljuvt inuti att ni anar inte.

---

Fick en urskönt litet filmklipp från Supersmeller som med glimten i ögat oroade sig för hur hennes nattamning skulle yttra sig i framtiden. Se filmklippet här.

---

Jag vänligen undanber alla kommentarer där ni delger att ni själva aldrig skulle klara av att prova den här metoden. Jag är skörare än ni tror och för varje sån kommentar känner jag mig som en hård, kall och sämre mamma. Så säg hellre ingenting. Jag tar illa vid mig, även om så inte är tanken. ♥

Behöver nog inga direkta förklaringar. Se själva. Men på egen risk. . .

Finns även en film från min möhippa. Är ni sugna på att se? ;-)
(Men inte ikväll för nu får vi gäster och filmen är inte uppladdad än och jag har inte modet heller än för den delen) ;-)

Hoppas inte min käre make misstycker att jag delar det här med er.. ;) Haha

Volia! Dagsfärska bilder på ett stycke Tuva. Här i sin stickade tröja som hennes mormor stickade på när hon låg och gräddades i magen. Under arbetsnamnet "Bullen". Till det har hon hennes mammas favoritchinnos som kommer från KappAhl som jag köpt i två olika storlekar för att de är så bra. Ni frågade tidigare om vad Tuva har för storlek i kläder, hon kör 68/74. Är mer en 68 än en 74. Just det, min mamma ska åka i väg på en resa och undrar om jag vill att hon ska sticka något till Tuva. Kommer ni på något fint hon kan göra? :)

Nu har vi precis ätit middag, i ugnen står en äppelpaj och om en stund kommer våra grannar och hjäper oss att äta upp den.

Det finns saker i samband med bröllopet som jag vill berätta om men som är så stora, viktiga och känslosamma att de är svåra att skriva om. Det är svårt att klä de stora viktiga känslorna i ord. Risken finns att det blir platt och att man inte alls får fram det man vill. Det jag tänker på främst är inte kärleken till Martin utan det som Jane och Jenny gjorde för oss. Jag kan inte ens skriva dessa rader utan att få tårar i ögonen . Det är så otroligt känslosamt för mig. Jag känner så mycket kärlek och tacksamhet. Det är så överväldigande. Fortfarande. Och så kommer det nog alltid vara för deras insatser är så mycket mer än något man någonsin kan förvänta sig av sin fotograf eller toastmadame att känslorna bara svämmar över så fort jag tänker på det.

Om ni inte förstår vad jag menar eller hur jag känner kan jag likna det med hur man känner efter en förlossning. Fast ta bort smärtan.

Tänkte bara tipsa om ett mousserande rosé som finns att beställa via systembolaget. Det heter "Pink" och kan vara lite roligt att ge bort om man har någon i sin närhet som är lite extra förtjust i färgen och du själv inte kommer på något bättre att ge. Jag hade med mig denna som en panikgåva på en 25 - års fest för några helger sedan.

---

Nu var det länge sedan jag gav veckans vintips som brukar uppskattas. Såg en riktigt grym nyhet i tidningen här om dagen som måste uppmärksammas lagom till helgen. Håll utkik. Nu ska jag fortsätta att sammanfatta bröllopsdagen, har ju bara kommit till bröllopsmorgonen. Måste ta tag i det här innan de små minnena går förlorade. Är ni med? Ser även att jag har frågor att besvara på bloggsvar. Kul. Det ska jag ta tag i också. :-)

Jag känner att det är dags att ta tag i en ny design åt bloggen. Annars brukar jag själv fixa med headern och härja runt i kodmallarna. Men den här gången hoppas jag på ett betydligt snyggare resultat och tänkte därför leja bort uppgiften till någon annan.

Vet ni någon som ni kan rekommendera?

Jag har lyckats lägga vantarna på den i mitt tycke snyggaste vinteroverallen, en marinblå Mini Rodini "Livingstone". Inte helt olik hennes första overall från Zara. Men som Anna sa "hon passar ju så bra i blått", så är blått något av Tuvas färg. Jag tycker om den här overallen för att den är stilren och snygg samtidigt som den är sjukt praktisk. Precis som Bugaboo vagnarna till exempel. Bara för att det är för barn måste det inte vara fult. Nu har hon två overaller till vintern. Mini Rodini overallen är tänkt att använda när man åker till stan och den andra Polarn och pyret overallen är mer "slit och släng" men självklart ska det åkas pulka och lekas i snön med båda! Bra att varva med eftersom vi inte har några bra möjligheter till att torkning. Sen har vi även köpt galonbyxor att dra på ovanpå overallen när det är fuktigt på backen och i snön. Om ni tycker att det låter jobbigt att dra på allt detta på ungen så ta då min vardag i beaktning då jag annars klär på minst arton ungar i denna mundering.




Redo för vintern! Tycker ni att jag är allddeles för tidigt ute så vill jag bara påminna om att de snabbt tar slut i storlekar så därför brukar vi alltid köpa våra vinterkläder tidigt i september. Jag köpte min overall på Mini Rodini på NK men den finns att beställa på Babyshop (direktlänk). Där finns den i färgerna marin och skogsgrön. Nu ska jag leta upp bra mössor till. Grå? Brun? Kom gärna med tips om ni ramlar på någon snygg. Halskrage och vinterstövlar. Ännu mer vantar. Sen är vi laddade för vintern.

Jag hoppas på en riktig busvinter i år igen. Gärna snö redan i november. "Kom an ba"!

Uppdatering: Tuva har storlek 80/86 på sin overall, den känns jättestor nu men kommer att funka hela vintersäsongen!

Idag var jag, Tuva, Anna och Nicole på We R Family eventet som arrangeras av Loppi.se. Eventet hölls på Café Opera där jag aldrig tidigare varit. Anna konstaterade att det var sexton år sedan hon var där och inte då heller var det för drinkar och dekadens. Men det gjorde inget för vi hade roligt och intensivt på eventet. Där fanns intressanta utställare från bland annat Bambino, Name It och Life. För att bara nämna några. Tyvärr fick man inte ha vagnen med sig in (brandsäkerheten tillåter inte det då det kan ställa till det vid en eventuell utrymning). Men det gjorde det lite svårare att mingla runt med en unge på ena höften, en väska över axeln och en påse som ständigt fylldes med saker. Vilket såklart är välkommet och trevligt, men det blev tungt på höften. Vi satte oss för en kort stund och lyssnade på Leila från Tv4´s förkväll som höll ett föredrag om hälsa. Trots våra bångstyriga och bristande träningsintresse försökte jag ändå hänga med i hennes föredrag men när hon började prata om celldelning och Tuva började slå mig i pannan med en sked så tappade hon mig och vi gick vidare för att mingla. Vi träffade på Jasmin där och jag fick träffa hennes Milo som jag sett så mycket på bilder och läst så mycket om. Vilken mysig kille! Efter ett blöjbyte i Kungsträdgården gick jag och Anna (och barnen) till Nk där jag hittade Tuvas vinteroverall. Sen skiljdes vi åt och jag strosade lite ytterligare på stan innan jag och Tuva begav oss av hemåt. En mycket trevlig dag!

Tack We R Family för ett trevligt event!



"Dagispåsen" är avsedd att ha mellan hem och förskola för att frakta kläder, teckningar och annat smått och gott. I den rymdes en hel del godsaker som ni får se lite längre ner.



Jag och Tuva mötte upp Anna och en småsjuk Nicole på Hamngatan.



Tuva och Nicole håller handen. Så sött!



Jag och Anna inne på Café Opera. Hos Bambino fick man många nya praktiska saker. Bland annat en plastburk som håller tillagad mat varm i upp till fyra timmar. Smart!



Som ni ser har Anna fullt upp med att passa barn...



Nicole verkar inte vara speciellt skrockfull utan har placerat sig på en A-brunn. Hon är väldigt charmig den där damen. Även om hon är sjuk och inte i sitt "esse".



Det är utmattande att gå på event....



Sist men inte minst: Goodiebagen. Fick inte riktigt med allt på bild men det mesta! Många fina produkter. Roligast var "Rosenroten" som ska verka "stämningshöjade och uppiggande" haha, perfekt för trötta småbarnsföräldrar... ;-)

Den här klänningen köpte jag för trettio kronor på Lindex, men jag kunde lika gärna hittat den i en kartong på vinden som min farmor eller mormor sytt till mig när jag var liten. Precis såna här ljuva sommarklänningar jag jag omkring i när man skulle vara extra fin som liten. Det är inte säkert att Tuva kommer hinna använda den innan höstsäsongen tar vid. Ingen bröllopsresa till varmare land verkar det bli så det kanske bara får hänga där på sin krok, nästan som en inredningsdetalj.

Kom för ett tag sedan hem från We R Family/Loppi eventet i Stockholm. Det var ett trevligt avbrott i vardagen och roligt att få komma iväg och sen få komma hem med lite blandade reklamprylar. Men finast var den grej som jag kom hem med till Tuva. Äntligen har jag hittat en praktisk, varm och fin overall till Tuva i vinter! Nu ska jag passa på att ladda in lite bilder från dagen och blogga om eventet. Martin och Tuva lagar mat och det gäller att passa på när "egentiden" dyker upp! ;-)

Det är komplett vansinne att man ska behöva ha en verktygslåda med sig bara för att få upp en leksak. Det är såna här irriterande småsaker i vardagen som ger mig gråa hårstrån. På julafton lär man få bunkra upp med sak, skruvmejslar, kofott och gud vet allt för att få upp leksakerna. Så onödigt.

Däremot blev leksaken väldigt uppskattad som hon fick av sin mormor som 8-månaders present. Ja, hon får en present varje månad av sin mormor. Och ibland även vecka. En mycket trevlig och uppskattad tradition tycker Tuvas fattiga föräldrar.

Jag har sett något jag verkligen vill ha, och det är en tavla med personligt tryck från vår bröllopsdag. Finns i flera olika utföranden men jag gillar den här ovan längst ner till vänster allra bäst. Det är en affish som ser ut som ett dagboksblad och kommer från "Form-Re-Form" och finns bland annat att beställa med ens egna datum och namn på Favoritsaker.se. Streckkodsvarianten med adress är också väldigt tuff och skulle även den gärna få pryda vår vägg. Likaså affishen med födelsedatum, en väldigt bra doppresent eller 1-års present.

När jag ser sånt här riktigt kliar det i inredningsfingrarna och jag kan inte vänta på att få sätta igång med planeringen och utformningen av inredningen i vårt kommande hus som ska byggas nästa år.

Mina två kroppslotions från Sephora börjar snart ta slut, alltså borde en utlandsresa till en större stad vara på sin plats. De två här ovan har doft av jordgubb och hallon samt creme brûlée. Båda är något utöver det extra.

Har precis kommit in från duschen efter att nästan fått värmeslag. Antingen har jag feber eller så är jag i klimakteriet (eller så är det bara jävligt varmt i huset). Men eftersom jag är en fryslort som fryser när andra svettas så beror det nog inte på det sista alternativet. Inte heller har jag feber (ja, jag har kollat). Så då återstår alltså klimakteriet. Kul jul. Hej Tena Lady, gåstavar och Året runt.

Imorgon ska jag och Tuva ta oss upp till huvudstaden för att gå på We R Family eventet som arrangeras på Café Opera. Själv har jag aldrig tidigare varit på Café Opera och jag skulle i min vildaste fantasi aldrig tro att debuten skulle ske i sällskap av min åtta månaders dotter och säkert flera hundra andra bebisar, barn och föräldrar (morsor?). Jag ska hålla ögonen öppna och se efter pappor jag. Alltså, jag tänker inte ragga pappor på Cafe Opera (en vardag vid lunchtid) utan jag är nyfiken på att se om det även dyker upp bloggande pappor. Ni fattar. Haha. Typiskt mig att snurra till det.

En toalettrulle bredvid sängen får på sin höjd endast förekomma om man är riktigt jäkla dyngförkyld och inte orkar ta sig till toaletten för att snyta sig. En toalettrulle bredvid sängen får mig alltid att höja på ögonbrynen och undra var fjortonåringen med moppemusche befinner sig.

Do you agree?
Vad har ni för "big no no´s"?

Det finns ingenting finare än när drömmar går i uppfyllelse. Speciellt mina vänners. Igår gick min nära vän Sandras dröm i uppfyllelse om en alldeles egen hårsalong. När hon skulle hålla ett litet välkomsttal sprack känslorna igenom och mina ögon tårades ikapp med hennes. Jag är så makalöst stolt över alla mina vänner. Inte minst Sandra. Jag visste att hennes salong skulle bli något extra, jag har följt med i planerna och fått höra om de olika valen från stolar till golv men när jag fick se det på riktigt var det alldels överväldigande vad hon, Marcus och familjen deras åstadkommit. Genuint, personligt, stilrent och så inbjudande. Se själva!



Här har ni "Hårsstugeägarinnan" i egen hög person utanför sin lilla salong.



Färgarna går i vitt och guld. Tapeten är urläcker och kommer från Laura Ashley. Hon har två stationer så att hon kan köra två kunder samtidigt och varva med om det behövs. Snygga svarta skinnstolar, fotstöd och till min glädje har hon även tänkt på väskhängare under bordet.



Det är här kemisten håller till när det ska blandas färger. Litet, snyggt och stilrent och praktiskt.
Större behöver det inte vara. En glasskiva över som skyddar tapeten mot färgstänk och fukt. Snyggt!



Jag var grymt imponerad av det långa bordet som hennes Marcus snickrat ihop själv! Benen kommer från Åmells möbler och sen är det en vanlig träskiva och lister som han fäst "upp och ner". Så snyggt och så trovärdigt!



Här bokar Martin upp sig på klipptid - gör det du med: HÄR.


Blev lite liten text i bilden, men MJ armbandet fick hon av mig som ett litet tack för att hon gjorde mitt hår till bröllopet. Håret kunde inte blivit bättre. Blev så glad när jag såg att hon hade det på sig för jag var jätteosäker på om hon skulle tycka om det.



Mingel! Blommor och presenter, precis som sig bör vid en invigning. Jag gick omkring med kamera i ena handen och ett glas bubbel i andra (som ständigt var påfyllt och det berodde inte på att jag varför upptagen med att fota) haha.

Tyvärr fick jag inte så många bilder med min egen kamera, minneskortet hade hamnat snett så när jag tog fram den trodde jag att jag hade glömt minneskortet i datorn. Upptäckte strax innan vi skulle gå hem att minnskortet bara behövde tryckas in igen. Däremot sprang jag omkring med Sandras (och Marcus) kamera och lekte paparazzi hela kvällen, deras kamera är så mycket bättre och mer lätthanterlig än min. Jag lärde mig mer om deras på trettio minuter än vad jag lärt mig om min egen på två år.

Nu måste vi bara se till att utöka hennes kundkrets. Har ni några bra tips på hur man kan marknadsföra sig? Jag tycker att det här är så himla roligt och går igång till tusen. Kanske har ni några egna erfarenheter och tips som de själva inte tänkt på?

---

I anslutning till hennes lilla kryp in finns en supermysig gårdsbutik "Magasinet Wappersta" med smått och gott i form av egna produkter från gården samt handplockade inredningsdetaljer. Underbart! Väl värt ett besök alltså.

"Kolla, nu har hon rest sig och står och håller i gåvagnen" ropade Martin till mig och jag var snabb med kameran. Nu går det verkligen för fort. Hennes motoriska utveckling bara skenar i väg och vi hänger inte med. Hon reser sig mot allt. Står mot allt och trots att hon faller. Slår sig. Så är hon tillbaka och ska ändå göra den saken hon innan slog sig på igen och igen. Modig tjej. betydligt modigare än sin mor. Dock lika envis. Men det har hon från både mor och far sin och antagligen så har envishten dubblerats hos henne och det är därför som hon är så försigkommen.

Stoppa tiden - nu går det för fort!

Jag är av den uppfattningen att så fort man hittar något som är bra så ska man dela med sig av det till andra. Min mormor tyckte mycket om att testa nya saker och när hon hittade något hon tyckte extra bra om då köpte vidare det till sina döttrar. Bra saker ska man dela med sig. Som till exempel bra bloggar. Därför tänker jag börja tipsa och lyfta fram bloggar jag tycker extra bra om och som förhoppningsvis då kan leda till att andra hittar vidare dit. Först ut tänkte jag tipsa om Carolina.



Carolina har bloggat sedan november 2006. Alltså en riktig bloggveteran vilket även märks i hennes blogg och inlägg. Hon levereras ofta flera inlägg om dagen och alltid med inspirerande härliga bilder som hon själv tagit och redigerat och gjort charmiga collage med. Jag älskar sånt. Det är mycket variation i hennes blogg, trots att hon är småbarnsmamma så är det blandning mellan bebis/barninläggen då hon skriver mycket om renovering och inredning. Hennes hem är så underbart personligt och charmigt inrett och jag avundas och inspireras av varje rum. Hon är väldigt pysslig och tycker om att bakar och bjuder då och då på recept. Det finns även mycket humor och distans i henne och jag älskar hennes vardagsinlägg när hon bjuder på sig och familjelivet lite extra. Min blogg ser lite upp till hennes blogg. Liten del av mig wannabe lite mera "ljuvliga carolina". 

Dagens tips:  Barnens bokklubb

Fick hem detta välkomstpaket förra veckan med böcker som jag beställt från Barnens Bokklubb. CD skivan med barnlåtarna går på repeet här hemma om dagarna. Mina föräldrar läste för mig så tidigt som jag kan minnas. Därför har läsning och böcker alltid varit naturligt för mig och följt med mig genom livet. Om jag hade tiden skulle jag skriva ett långt inlägg och hur viktigt böcker och sagoberättande är för barnens språkutveckling. Nu har jag inte tiden så istället får ni läsa det här:

I samtalet växer språket fram

En artikel från Barnens Bokklubb.

Det finns inga genvägar. Man måste börja tidigt, redan innan barnen kan tala, och göra det ofta. Att läsa högt tillsammans – det är så man väcker barns läsglädje.
– När barn lär sig språk så gör de det i dialog med andra, säger Ingvar Lundberg, professor vid Göteborgs Universitet som bland annat forskar om läsinlärning.

Jag ber honom beskriva vad läsglädje är och han tystnar någon sekund innan han säger:
– Det är den där varma känslan man får när man öppnar en bok och går in i en värld bortom här och nu. Den glädjen är många gånger djupare än annan glädje vi känner i livet, just för att den innehåller moment av att man helt och fullt och glömmer bort sig själv. Det går en röd tråd mellan den där läsglädjen och den undersökning av läsförståelse
som Skolverket publicerade förra året och som visar stora försämringar när det gäller svenska 15-åringars läsförståelse i en internationell jämförelse.
– Läsning är ganska svårt och för att bli en läsare som förstår avancerade texter måste man träna mycket, man behöver vara en bokslukare som suger i sig text, och den besattheten är det allt färre barn som har i dag. Konkurrensen från nätet, mobiltelefoner, och andra media är hård och i takt med att världen har digitaliserats har läsandet också förändrats.

– Många barn läser bara på datorn, korta texter, enstaka ord, enstaka fraser. Det ger dem ingen övning i att följa sammanhängande längre framställningar. Barnen har så mycket annat för sig. Det kan jag känna en viss oro för, säger Ingvar Lundberg.

Biblioteksbesök
När det gäller yngre barn visar undersökningar att läsglädjen och biblioteksbesöken avtar i tonåren. Mats Myrberg, professor i specialpedagogik, pekar på flera orsaker, bland annat att lärarutbildningen i dag är mer inriktad på teori än praktik. Dessutom växer klyftorna mellan olika skolor både när det gäller lärarkompetens och sociala skillnader.
– Frågan är hur alarmerande det här är? säger han och tillägger att det är viktigt att ta siffrorna på allvar.

Bornholmsmodellen
Ingvar Lundberg är övertygad om att förskolan skulle kunna spela en unik roll för att kompensera bristande lässtimulans i hemmet, men det kräver ambitiösa och kunniga pedagoger. Själv har han försökt dra sitt strå till stacken genom den så kallade Bornholmsmodellen. Ett forskningsprojekt med förskolebarn där man kom fram till att förmågan att uppmärksamma språkljud, så kallade fonem, kan utvecklas genom dagliga språklekar och att det underlättar barns senare läsinlärning och förebygger lässvårigheter. Språklekarna har mynnat ut i flera böcker, bland annat boken Före Bornholmsmodellen som riktar sig till förskolebarn.
– I den visar vi med hjälp av böcker, lekar och sånger hur man kan ägna sig åt att skapa en medvetenhet om språket.

Ordförrådet
Mats Myrberg är inne på samma linje, han säger att genom högläsning med barn utvecklas både ordförståelsen och ordförrådet.
– Ordförrådet är ofta mycket större i en barnbok än i en vuxens dagliga språk. Men det räcker inte med att läsa för barnet, man måste också vara lyhörd för barnets reaktioner, se hur det drar slutsatser av det som finns mellan raderna i böckerna, eller i dess bilder. Som i Bu & Bä blir blöta – det står inte att det regnar, men det har ett paraply, och en ficklampa, de är natt.
– Har du varit ute på natten någon gång när det har regnat? En sådan fråga stimulerar det biografiska minnet. Det är viktigt att prata om de estetiska värdena, bilderna, för att knyta an till barnets egna erfarenheter. Fantasin måste vara med hela tiden. Det är väldigt viktigt för barns läsförståelse, att man kan göra bilder av texten i huvudet. Ingvar Lundberg slår fast att högläsningen inte går att ersätta med filmer eller talböcker.
– Hemligheten är den personliga närvarons magi. Att man ju är kopplad till en person, till närhet. Man växlar blickar, pekar, pratar, kommunicerar. Och en viktig dimension av läsglädjen är samspelet.
– När barn lär sig språk så gör de det i dialog med andra, det handlar om närvaro och ömsesidighet. I det samspelet växer språket fram. Han tycker att man oftare borde ha
samtal med barn, både inom och utanför skolans värld, det borde vara en utgångspunkt för lärande.
– Samtal är en försummad pedagogisk aktivitet. Barn är intresserade av existentiella frågor och de väcks ofta när man läser så kallad ”god” litteratur.

Mats Myrberg pekar på att det sedan 15-20 år tillbaka finns forskning som visar att förmågan att skapa bilder och fantisera även gynnar förståelsen av ”tråkiga”
texter:
– Språkets innersta mening är att vi ska byta berättelser med varandra, berättelserna man kan känna igen sig i blir på något sätt det kollektiva minnet i ett samhälle. Detta, språkets mer poetiska mening, går inte att belägga rent vetenskapligt, men om vi utgår ifrån att det är bra att kunna förstå krångliga texter, så är det viktigt att vi också gör dessa texter utmanande för fantasin.

Det goda samtalet
Ingvar Lundberg är klar över vad han önskar:
– Vi lever i en tid med ett väldigt högt uppdrivet tempo från morgon till kväll där läraren helst ska vara stå-upp komiker. Det är en ofrånkomlighet av utvecklingen i samhället, men skolan skulle kunna vara en nisch för eftertanke, stillhet och begrundan, en plats där det goda samtalet fick ta mer plats.

---

HÄR blir du medlem i bokklubben!

Vill ge en extra tumme upp bokklubben då jag fick mitt välkomstpaket inklusive tillvalda premier mindre än en vecka efter att jag gjort min beställning! Tummen upp!

VARFÖR SKULLE ERA MÄN HELLRE DÖ ÄN SPELA MED EN KORTLEK SOM FÖRESTÄLLER NAKNA MANSKROPPAR?


I DONT FUCKING GET IT!!!!

Fundering: Är de rädda att det ska dra till i brallan och då fallrerar hela deras självuppfattning om att de är stora, starka män med stort M?

Det blir verkligen bättre. På många plan och alla dessa faktorer bidrar till att den onda cirkeln bryts och äntligen en lite mer harmonisk vardag. Och dotter. Jag pratar såklart om Tuva. Whatelse. Först, hon äter bättre, gapar stort och äter rediga portioner att bli mätt på. Hon somnar lättare på kvällen med mindre gap och skrik (ja, vi kör 5-minutersmetoden, kritisera oss gärna, vi bryr oss änså inte). Hon vaknar vid färre tillfällen på natten och är då lättare att söva om. Mindre orolig helt enkelt. Och sist men inte minst, hon ger oss lite sovmorgon på morgonen. I alla fall igår och idag. Klockan sju är helt okej. Så mycket bättre än tio i fem. Ja, det har varit så illa och därför känns klockan sju en söndag som sovmorgon.

Nu har vi bestämt att hösten är här och därför bjöd vi på Spagetti Bolgonese igår när O och M var här och förgyllde vår fredag. En riktig härlig gryta som stått på spisen i över fyra timmar. Underbart gott. Receptet kommer inte helt förvånande från superkocken i familjen. Bebis Ella hade blivit så stor sen vi såg henne sist för några veckor sedan, stark och stadig, pigg och "med". Vi slås av hur otroligt lätt hon är om man jämför med en person i vår närhet som börjar på T... Nåväl, de ska nog också få sin beskärda del så småningom... Vin, öl och spela spel. Helt plötsligt var klockan kvart i två! Herregud. Så länge har jag bara varit uppe under bröllopet och möhippan under det här året. Det tyder på att man haft roligt, för det hade vi! I bakgrunden gick bildspelet från bröllopet på repeet. Imorse hände något ytterst oväntat, vi fick sova ända till halv nio!!! Och undeer natten vaknade hon bara en gång. Och nattningen gick smidigt. Det känns så underbart så ni förstår inte. Som att vinna på triss. "Plötsligt händer det". Kanske vänder det nu...

Efter frukosten gav vi oss av upp mot förorten för att gå på !Sveriges största loppmarknad". Och jag säger bara vilket jävla skit. En riktig flopp. Det var jättelite utställare och bara skräp. Men vi hade roligt och gick istället på IKEA och fikade och köpte små saker innan vi skiljdes åt och vi begav oss hemåt. Jag känner mig så sjukt inspirerad och inredningstaggad - längtar så fruktansvärt mycket efter vårt hus.  


Bilder från vår mysiga dag och gårdag!

Helt plötsligt hade Tuva inga kläder. Jag blev tvungen att shoppa. Helt plötsligt gick det inte att stänga hennes byrålådor. Jag tog alltså hennes klädbehov på största allvar. Eller. Just nu kan hon använda flera olika storlekar och en del kläder tänker jag köra på in i det sista innan de läggs undan. Tycker ändå att det enda man gör att tvättar och tvättar och lika fort som lådorna är fulla är de sen gapande tomma då kläderna snabbt hamnar i tvätten.

Annika: Kul att du gillade den, det är en pyjamas i tvåpack som jag fyndade på rea hos KappAhl! :-)

Ser fram mot att kunna dra igen dragkedjan, förra året var en stor gravidmage i vägen...

Ser att min vinterjacka finns att beställa hos NELLY. Jag älskar den och det är den varmaste jacka jag någonsin haft. Både snygg och varm. Tyvärr kostar den väldigt mycket, men den är ändå femhundra billigare på Nelly än där jag köpte den på Woolrich butiken. Jag ser det som en investering, istället för att köpa nya jackor varje höst för dryga tusenlappen så köpte jag denna som det kommer ta lång tid innan jag tröttnar på.

Här är tre andra fina jackor, samtliga finns att beställa hos Nelly:

VILA - 899:-                               M by M - 1495:-                         SVEA - 2995:-                         

Jag skulle vilja ha en ny kappa. Min älskade ZARA kappa är så sliten att till och med min mamma sa "i år kan du väl inte använda din zara kappa igen". Synd bara att det inte finns ett korvöre till övers som inte går till räkningar och Tuva. Vi lever väldigt sparsamt och unnar oss inga materiella ting. Det lilla som blir över har vi valt att lägga på mat, dryck och umgänge - livets goda som är så mycket mer värt än en ny vinterkappa!

Jubel och segerrop! I natt vaknade Tuva bara upp en endste gång. Det har aldrig hänt innan och det här är nästan lika bra som att de röda skulle vinna nästa val!

The Story: Vi hade min farbror och faster på besök igår, och hon somnade förvånandsvärt tidigt. Sen gick jag och Martin och la oss i soffan och somnade såklart framför teven. När vi vaknar upp har vi sovit över tre timmar (!).  Klockan är över 02.00 och ännu har inte Tuva vaknat. Jag var tvungen att gå fram och kolla att hon levde. Efter att vi gått och lagt oss vaknar hon sen ledsen upp. Äter upp en flaska på stuberten och sov sen ända till klockan kvart i sex då Martins väckarklocka ringer. UNDERBART!

Drömmen om en natts ostörd sömn känns inte allt för avlägsen...

---

Thought: Egentligen skulle jag och M flytta ut och sova i vardagsrummet. Haha. Skulle vara så typiskt vår dotter, att vara så j-vlig att vi blir tvugna att flytta ut ur vårt sovrum för att hon ska få sova ostört. Alternativet finns.

Här fortsätter min följetång där jag berättar om bröllopet bit för bit. Vi har nu kommit till frukoststunden på bröllopsmorgonen. Bröllopsmorgon. Smaka på ordet. Tänk hur mycket förväntan, spänning, nervositet, glädje och kärlek det ordet rymmer. Vi var först till frukostbuffén. När jag gick dit var jag illamående av hunger men så fort jag fick syn på buffén så la sig hungern och kvar var bara en stor klump nervositet. Jag kan säga att nervositeten satt som en klump uppe i halsen och förbi den tog sig en halv smörgås med nöd och näppe. Martin åt som alltid och försåg sig av buffén. Jag tittade på honom och petade på min frukosttallrik och kunde inte förstå hur han kunde ha sån aptit. I vagnen bredvid bordet låg Tuva och sov. Det dröjde inte lång tid förrän Martin la märke till Jane och Robin som smög runt och fotograferade. Allt eftersom trillade det in fler frukostgäster och vi skojade över att de måste trott vi var riktiga celebriteter så fotade som vi blev. I skrivande stund minns jag att jag faktiskt fick i mig ett hårdkokt ägg och att jag då skänkte en tanke med "hoppas jag inte blir dålig i magen nu". Tur att jag bara åt ett ägg. Sen kom mamma som bor två minuter från hotellet förbi och hämtade Tuva som skulle få vara med sina två barnvakter under hela dagen. Paparazziklicken fortsatte och det lustiga är att först känner man sig jätteobekväm men sen glömmer man kameran och det är då "magic can happend".

Sen ringde Sandra och vi gick ut för att möta upp henne och sen började "det roliga", förvandlingen då jag skulle bli brud... Stay tuned!

Bild: www.ikea.se

På lördag den 4:e september anordnar IKEA "Sveriges största loppmarknad" på parkeringe till alla IKEA varuhus i landet. Man måste vara medlem i IKEA Family för att få vara utställare och på kuppen får man även ett presentkort på 300 kronor att handla för på IKEA. Succé.  Jag hade aldrig hört talas om detta tidigare, det är tydligen andra året i rad de kör med detta. Men efter att blivit tillfrågade att gå med våra vänner så säger jag bara: KÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖR!!!