Det var det fräckaste

"Det var det fräckaste" Berghs förlag, en födelsedagspresent till Tuva som vi köpte på UnderbaraBarn mässan tidigare i år.

Jag har så många starka och betydelsefulla minnen från vår förra barngrupp. Ett av dem var en fredagseftermiddag och vi hade samlats till min "fredagssamling" och jag tog fram den här boken som vi tidigare i veckan lånat på biblioteket. Och sov vi skrattade. Tillsammans. Jag och barnen i samförstånd. Åt det tokiga, knasiga, nästan lite förbjudna. Det var sådär att man skrattar så mycket så man inte kan läsa, så man måste ta ett djupt andetag innan man läser vidare för man skrattar så mycket.

Det.är.så.obeskrivligt.att.hålla.samling.med.arton.barn.och.skratta.i.samförstånd.utan.kaos.

Det är när man är tillräckligt trygg i sin ledarroll och vågar släppa kontrollen som magi kan uppstå.

Haha, åh vad jag känner igen mig! Jag jobbar också på förskola och ibland kan jag få ett saknasug efter mina "gamla" barn som började skolan nu i höst! Det var min första riktiga grupp och väldigt speciell så jag förstår precis vilken connection du menar!

Hoppas du och Tuva får en fin dag, här i Stockholm skiner solen för fullt! Lovely!

Sarah

Åhh, den där boken har vi också här hemma! Roligt! :)

Oh den måste jag köpa till mr Bajshumor här hemma!
Kram kram kram kram kraaaaam

Åh den boken älskade "mina" barn på förskolan. Den ska jag definitivt köpa till min dotter när vi ska ut på stan i e.m. Hon fyller år idag så det får bli en liten extra present:) Tack för att du påminde mig om denna underbara bok! Love it!!

Men åh, du jobbar på förskola!? Det har jag helt missat. Eller någonstans ringer en liten klocka om att jag läst det någon gång men jag hade nog inte riktigt förstått det. Jag pluggar ju till förskollärare! Roligt roligt. Extra härligt att få läsa såna här inlägg här när din blogg är favobloggen i övrigt. :)

Nope, ingen pedagogisk lunch. Ingen av pedagogerna som arbetar där har det. När jag jobbade som elevassistent tidigare var det inget snack om saken, men i förskolan (där jag iaf anser behovet av hjälp i matsituationen vara ännu större) tillämpas inte fri pedagogisk lunch. Det har jag funderat över både en och två gånger.

Eller jo alltså, jag var nog otydlig. Pedagogisk lunch på så sätt att de äter med barnen, men antingen får de betala för det eller så får de äta egen mat. Om pedagogerna tycker sig ha "för god" mat eller så kan de äta på rasten.
Barnen verkar inte bry sig. De vet väl inte annat och dessutom är det så vanligt med specialkost så det är väl inte så ovanligt att man äter olika.
Jag kan förstå hur det är tänkt men samtidigt tycker jag att det är väldigt konstigt om någon avstår från att äta på lunchen, alltså att sitta utan mat tillsammans med barnen. Detta händer dock inte så ofta men det kan ju bli väldigt knasigt. Om det är någon maträtt som är lite mer svårsåld hos barnen är det kanske svårt om pedagogerna sitter med spaghetti och köttfärssås.

Jag har sagt de förut och säger de igen! Jag önskar att Edvin hade dig(eller iallafall någon som du) som fröken(får man säga fröken eller måste man säga förskolelärare?)!

Puss på dig

Jag köpte en sån i doppresent till ett barn vars pappa har väldigt mkt kiss och bajshumor - den gjorde succe!