MANLIG VÄNSKAP
Publicerat: 2011-06-07 Kl: 22:34:16 | I kategori: Min jävla älsklingJag tycker det är så fint med äkta manlig vänskap.
Jag minns speciellt ett tillfälle i vintras då jag pratade i telefon med Martin och han var påväg från skolan till tåget och han blir plötsligt frånvarande och fnissar till. Jag frågade vad det var och svaret var "äh, det var bara Emil som gjorde en rolig vinkning på andra sidan perrongen". Så gulligt. Mitt hjärta smälter.
Äkta och inte tillgjort och därför väldgt manligt.
Åååh haha så himla sött!
Men det är nåt speciellt, precis som att vi tjejer ofta förvandlas till fnittriga, konspiratoriska skvallerbyttor så fort vi ser vår bästis...
Min Henke är precis likadan, framförallt med sin gamla polare M, som är allt det där som min H ibland kanske önskade att han fortfarande var; casanova utan tjej och barn som mest lallar runt utan krav eller regler.
När de träffas är det som att sätta sig i en tidsmaskin och landa i tonåren där man brottas och larvar sig. En kväll förra sommaren var de ute och det blev en riktig helkväll.
Dagen därpå hittade jag dem bakis i soffan, liggandes sked...
De sov så sött. Jag kunde inte göra nåt annat än att fota ögonblicket och förvara kortet i bankfack tills dess att någon av dem har något speciellt att fira!
